Denna rapport, som finansierats av BRANDFORSK, är en sammanfattning av fas 2 i projektet "Ekonomisk optimering av det industriella brandskyddet". I fas 2 av projektet har två stycken rapporter publicerats, "Osäkerhetshantering i riskanalyser avseende brandskydd" (Johansson, 2000a) och "Beslutsanalys och investeringskalkyler avseende brandskydd" (Johansson, 2000b). Arbetet har varit inriktat på att beskriva hur lämpliga beslutsunderlag för investeringar i brandskydd kan skapas, samt hur man kan identifiera det mest kostnadseffektiva brandskyddet för en byggnad. Med kostnadseffektivt brandskydd avses det brandskyddsalternativ som minimerar summan av kostnader för brandskyddet och kostnader på grund av brand. Projektet har resulterat i en beskrivning av hur osäkerheter generellt kan hanteras i riskanalyser avseende brandskydd, och dessutom har underlag för att underlätta sannolikhetsbedömningar i olika industrigrupper producerats. Trots att bra underlag för sannolikhetsskattningar tagits fram kan ändå betydande osäkerheter rörande viktiga parametrar i en riskanalys kvarstå. Dessa osäkerheters inverkan på resultatet från två riskanalyser har kvantifierats i denna fas av projektet, och det har kunnat konstaterats att deras inverkan på resultatet kan vara stor (Johansson, 2000a). Den generella beskrivningen av hur osäkerheter kan hanteras visar hur en osäkerhetsanalys kan genomföras och de två praktiska exemplen illustrerar hur sådana kan se ut för en verklig industribyggnad. Det underlag för sannolikhetsbedömningar som producerats bygger på statistik från bränder i svensk industri under 1996, 1997 och 1998. Med hjälp av denna statistik har sannolikheten för olika brandspridning i olika industrigrupper skattats. Denna information kan användas då sannolikhetsbedömningar för en enskild industri i en viss industrigrupp skall utföras. För att visa hur riskanalyser kan användas i beslutsprocessen angående brandskyddsinvesteringar har en genomgång av klassisk beslutsteori genomförts och illustrerats med exempel inom brandområdet (Johansson, 2000b). Den klassiska beslutsteorin ger grunden för hur olika brandskyddsalternativ kan värderas gentemot varandra, och för att öka möjligheten att förmedla resultaten från en beslutsanalys till personer i beslutsfattande ställning inom ett företag har traditionella investeringskalkyler använts för att visa resultatet av beslutsanalysen. Meningen med detta är att genom att använda investeringskalkyler kan en uppfattning om lönsamheten i investeringen skapas som lätt kan förklaras för personer som inte är experter inom brandområdet. För att illustrera användningen av investeringskalkyler för brandskydd har två praktiska exempel där investeringar i sprinklersystem analyserats redovisats i projektet. Investeringskalkylerna genomfördes i byggnader som tillhör ABB och Avesta Sheffield. Det redovisade angreppssättet representerar en mycket användbar och tillförlitlig metod för att visa om det är värt att investera i skyddssystem eller inte. Företag som är intresserade att veta huruvida en viss brandskyddsinvestering är ekonomiskt motiverad eller ej kommer att ha stor nytta av resultaten. Metoden kan även användas av försäkringsbolag, antingen som en tjänst till företagen eller för att analysera sin egen riskexponering från ett specifikt objekt. Det finns också goda möjligheter för räddningstjänsten att anamma metodiken i sitt arbete mot företagen för att visa på nyttan med olika brandskyddsinvesteringar.