Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
En utvecklingspsykologisk studie av barn, eld och brand : intervjuer och berättelser av grundskoleelever och deras mödrar
Författare
Terjestam Yvonne
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
2002
Sammanfattning Etthundrafemtio elever i årskurserna två, fem och åtta berättade i en semistrukturerad intervju om sina erfarenheter av-, kunskap om-, och tankar kring eld och brand. De berättade också fritt kring en bild av två barn bakom ett träskjul. I en semistrukturerad intervju beskrev barnens mödrar vad de gör för att förhindra olyckor med eld. Intervjuerna med barnen visar att drygt hälften av barnen i årskurs två såväl som årskurs fem skulle försöka släcka en eld i en gardin istället för att hämta hjälp. Däremot framkom att barnen i årskurs fem jämfört med årskurs två har avsevärt bättre kunskap om hur en sådan eld skall släckas. Kunskapen om hur man skall agera vid brand är alltså inte åldersdifferentierad på ett önskvärt sätt. Kombinationen av okunnighet om hur en eld skall släckas, bristande erfarenhet och benägenhet att åtgärda eld i en gardin är farlig. Intervjuerna med barnens föräldrar såväl som barnens berättelser kring en bild visade att intresset för eld förändras vid cirka elva till tolv års ålder. Motivationen att leka med eld är stark bland barnen i årskurs fem och nyfikenhet verkar vara den främsta drivkraften. Vetskap om eldens farlighet verkar inte alltid hindrande. Barn som startar en eld och sedan lämnar den utan åtgärd är ett återkommande tema i dessa barns berättelser. Frågor som rör ansvar och moral framstår som väsentliga. Förmågan att bedöma människor, vad de gör och borde göra är relativt välutvecklad i dessa åldrar. Föräldrarna behöver också information hur de skall förhålla sig till barnens sådana förändrade intresse. Tendensen att bagatellisera barnens lek med eld bekräftas också i denna studie. Vidare visade berättelserna att flickor, oavsett åldersgrupp, har ett mer ansvarsfyllt förhållande till eld och eldhantering än vad pojkar har. Inga skillnader mellan könen avseende benägenhet till eldlekar framträdde bland barnen i årskurserna två respektive fem men däremot bland högstadieeleverna. Ungdomarna förknippar eldhantering med pojkar. Berättelserna visade också att rädslan för bestraffning har avgörande betydelse för att barnen inte larmar eller hämtar hjälp vid bränder som de själv orsakat. Eleverna i årskurs åtta visade god förståelse för dels hur man eldar säkert och dels hur man släcker eld. Ett övergripande förebyggande perspektiv saknades hos de yngre eleverna men var framträdande bland ungdomarna. Bland dessa äldre elever verkar inte elden ha samma generella relevans jämfört med de yngre och eldhanteringen verkar ha fått en tydligare social och praktisk innebörd. Däremot utgör spänningen ett väsentligt inslag i eldhanteringen även i dessa åldersgrupper Abstract One hundred and fifty school pupils in years 2, 5 and 8 (aged 8, 11 and 14 respectively) in semi-structured interviews recounted their experiences, knowledge, and thoughts regarding fire and fires. They also spoke freely about a picture showing two children behind a wooden shed. In semi-structured interviews the children’s mothers described what they do to prevent accidents with fire. The interviews with the children show that slightly more than half of them in years 2 and 5 would try themselves to put out a curtain that was on fire rather than fetch help. On the other hand it was revealed that children in year 5 compared to those in year 2 have considerably more knowledge about how such a fire should be extinguished. Knowledge about how to react in the event of a fire did not vary across the age groups as would be desired. Ignorance regarding how fires should be extinguished, plus lack of experience, and the tendency to deal, for example, with a curtain fire without getting help is a dangerous combination. Interviews with the children’s parents, and the children’s own stories about the picture highlighted that interest in fire changes approximately between 11 and 12 years of age. The inclination to play with fire is strongest in children in year 5 (aged 11) and curiosity seems to be the leading motive. Knowledge about the dangers related to fire doesn’t always seem to have a preventative effect. Accounts of children that start fires and then leave them to burn unattended are a recurring theme recounted by the children. Issues concerning responsibility and morals stood out as being important. The ability to assess people, what they do, and ought to do, is relatively well developed at these ages. The parents also need information on how they should respond to their children’s changing interests as regards fire. The tendency to trivialise playing with fire by children is also confirmed in this study. In addition, the accounts from the children showed that girls, regardless of age, have a more responsible attitude than boys towards fire and how to deal with it. As regards the tendency to play with fire, no differences were identified between boys and girls in years 2 and 5, but were identified in year 8. Youngsters associate playing with fire with boys. The accounts also showed that the fear of punishment plays a decisive role in preventing children from raising the alarm or fetching help for fires they have started themselves. Pupils in year 8 exhibited a good understanding of how to use fire safely and how to extinguish fires. The younger pupils did not have the overall perspective of fire prevention that was present amongst the older pupils. At these ages fire doesn’t seem to have the same general relevance as it does for the younger children. And dealing with fires seems to have obtained a clearer social and practical signification. On the other hand, excitement makes up a great part of dealing with fires even for these age groups.
Relaterade titlar
Fler titlar i serie FoU Rapport/SRV
Fler titlar av Terjestam Yvonne