Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Tid för utrymning vid brand
Författare
Frantzich Håkan
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
2001
Projektet har haft som övergripande syfte att försöka beskriva hur läget avseende människors beteende vid utrymning är sett ur ett internationelltperspektiv samt att komplettera denna information med ny kunskap. Efter en inledande studie av den senaste forskningen på området kan det konstateras att forskningen gått från att studera gånghastigheter till att se på hur människan beter sig vid en utrymning och hur det kan modelleras. Kunskapen som sådan används främst för att kunna göra en värdering av utrymningssäkerheten i en byggnad. Därför inriktas ganska mycket forskning på att försöka kvantifiera utrymningsprocessen och förenkla den så den går att modellera. Vanligen sker en uppdelning av utrymningsprocessen i tre delar - varseblivning, - beslut och reaktion samt - förflyttning. Dessa delars tidsåtgång motsvarar tillsammans utrymningstiden från byggnaden. Arbetet i denna rapport inriktas på det andra steget som behandlar hur människan agerar vid ett brandtillbud och hur lång tid detta tar. Det som också är intressant i sammanhanget är vilka andra yttre faktorer som påverkar denna tid och om det är något som kan göras för att förkorta tiden. Ju längre den så kallade beslut och reaktionstiden är desto längre tid tar utrymningen och sannolikheten för att människorna utsätts för fara ökar. Beslut och reaktionstiden definieras som den tid som förflyter från det att den enskilda människan upptäckt att något onormalt inträffat tills hon målmedvetet rör sig mot en utrymningsväg. Inom projektet har det därför genomförts en rad försök för att få en indikation på beslut och reaktionstiden för några olika verksamheter. Dessutom har också effekten av personalens medverkan vid utrymning och effektiviteten av olika utrymningslarm studerats. Tre IKEA-varuhus har använts för utrymningsförsök. Varken kunderna eller flertalet bland personalen var i förväg informerade om att de skulle delta i ett utrymningsförsök. Motivet till att inte berätta om försöket i förväg var att försöka åstadkomma en så realistisk situation som möjligt. Försöken har övervakats med videokameror och beslut och reaktionstiden kan därför mätas i efterhand. Dessutom har typiska beteenden kunnat observeras vilka stämmer bra överens med andra redovisade försök från litteraturen. Kunderna uppträder mycket förnuftigt och med hjälp av personalens agerande erhålls korta beslut och reaktionstider. Tiden ligger omkring l minut eller mindre innan kunderna går mot utgångarna. För att studera inverkan av olika typer av utrymningslarm genomfördes en serie utrymningar från en biografi Malmö. Inte heller i detta fall informerades biobesökama före försöket. Alla försök dokumenterades med videokameror. Sex olika larmtyper studerades varav två utgjordes av talade meddelanden. Bäst effekt erhölls med en brandlarmsklocka som kompletterats med en tydlig skylt vilken uppmanade till utrymning. Totalt utvärderades varje larmtyp tre gånger. Eftersom utrymningsförsök är ganska omständliga att genomföra måste andra metoder också tillämpas om mer omfattande data behövs. Vid beräkningsmässig utvärdering av brandsäkerheten i en byggnad måste den aktuella byggnadens förutsättningar användas. Då kanske det inte finns försöksdata att tillgå utan andra källor måste användas. För att till viss del tillgodose detta genomfördes en så kallad expertundersökning där en grupp svenska bedömare fick uppskatta av hur lång beslut och reaktionstiden var för några olika verksamheter. I detta försök varierades förutsättningarna vad avser utrymningslarm, personaltäthet och placeringen av branden i förhållande till den aktuella personen vars beslut och reaktionstid skulle anges. Utvärderingen genomfördes som en Delphiundersökning där alla experterna, drygt 20 personer, var anonyma gentemot varandra. En Delphiundersökning baseras på upprepade uppskattningar av olika variabler med kontrollerad återföring av resultat mellan de olika omgångarna. Experterna får veta gruppens gemensamma bedömning i form av medianvärde och spridningsmått. Tillräcklig samstämmighet erhölls i undersökningen efter tre omgångar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att projektet gett viktig information om hur utrymningsförlopp kan kvantifieras. Detta bör leda till en bättre uppskattning av den erhållna personsäkerhetsnivån i nya och existerande byggnader i landet. Resultaten av arbetet samt rekommendation av lämpliga dimensioneringsvärden redovisas i kapitel 7. Nyckelord: utrymning, brand, Delphiundersökning, riskanalys, mänskligt beteende, beslut, reaktionstid.
Relaterade titlar
Fler titlar i serie FoU Rapport/SRV
Fler titlar av Frantzich Håkan