Sammanfattning Rapporten beskriver en intervention som utvecklades i syfte att förebygga vådlig eldhantering bland 12-14 åriga skolbarn, samt två uppföljningar av metodens effekter, efter 3 veckor respektive 4 månader. Interventionen baseras på utvecklingspsykologisk teori, samband mellan eldlek och psykologiska faktorer, samt barnens situation i det moderna samhället. Utvärderingen skedde genom att 124 skolelever i årskurs 6 besvarade ett formulär avseende eldlek, dels innan de deltog i programmet, dels vid de båda uppföljningarna. En kontrollgrupp matchad med avseende på ålder och socialgrupp fyllde i samma formulär som övriga men deltog inte i interventionen. Resultatet av uppföljningarna var tydliga men i vissa fall mindre varaktiga än vad som hade varit önskvärt. Undersökningens mest tydliga resultat var att eleverna i båda experimentgrupperna hade större kunskaper om eld och eldhantering vid båda uppföljningarna än innan åtgärden. Dessutom nästan halverades andelen elever i den ena experimentgruppen som kunde tänka sig att "sätta eld på något" och denna minskning kvarstod vid andra uppföljningen. Eleverna i samma grupp var också mindre skrämda av eld efter jämfört med före åtgärden vilket visar att även deras attityd till eld hade påverkats. Dock förändrades inte deras motiv till att leka med eld. Vid första uppföljningen kunde en påtaglig nedgång i frekvens av eldlek noteras hos eleverna i den andra experimentgruppen. Således visade sig den metod som använts vara verkningsfull när det gäller att påverka frekvens av eldhantering i en av experimentgrupperna men däremot gav den i sin nuvarande utformning, inte varaktiga beteendeförändringar. I ljuset av de avsevärda svårigheter som allmänt är förknippade med att förändra beteenden och vanor såväl som attityder, är de effekter som påvisats här, intressanta. För att uppnå mer varaktiga beteende- och attitydförändringar måste programmet finslipas och troligen byggas in som en del i ett större och mer diversifierat sammanhang. En svårighet vid tolkningen av flera resultat, är att eleverna i de båda experimentgrupperna skilde sig markant från varandra innan åtgärden sattes in.