Sammanfattning Den 28 juli drabbades mellersta delarna av Piteå kommun av ett kraftigt regnväder. Regnet föll nästan konstant i två dygn i dessa delar av kommunen. Vattenmassorna följde sedan befintliga vattendrag mot sydöst och de stora mängderna vatten som forsade fram medförde att vattendragen vidgades kraftigt. På många platser valde vattnet helt nya riktningar och skapade nya vattendrag i form av bl a älvfåror och sjöar. I kommunen hade man inte fått några indikationer på vad som var på gång och inga förebyggande åtgärder kunde därför göras. Vid SMHI:s nederbördsstation i Fagerheden, väster om Piteå, uppmättes under de två första dygnen av regnovädret 256 mm regnmängd, varav 198 mm kom det andra dygnet. Enligt SMHI har sådana mängder aldrig uppmätts i Sverige tidigare. Räddningstjänstinsatsen påbörjades måndagen den 28 juli kl 1900 och avslutades 1400 torsdagen den 31 juli. Räddningstjänsten evakuerade under måndagskvällen och natten mot tisdagen nio personer, vilka blivit instängda av vatten och förstörda vägar. Under tisdag förmiddag evakuerades ytterligare åtta personer. Evakueringen skedde med hjälp av en räddningshelikopter som rekvirerats från F21 i Luleå. Övriga drabbade kunde själva med hjälp av bl a roddbåtar ta sig till och från de översvämmade och isolerade områdena. Helikopter användes även för att göra rekognosceringar och för att räddningstjänsten skulle kunna upprätthålla beredskapen i hela kommunen. Till detta användes även de sex bandvagnar som rekvirerats från MEKB 19 i Boden. Under de första dygnen var som mest 13 "större" vägar avstängda för trafik. Vägarna var raserade; stora delar var helt bortspolade. Många broar och vägtrummor hade också raserats. Vägverket började omgående med reparationer av vägarna och lördagen den 2 augusti var de farbara igen. På de vägar som blivit mest skadade var dock endast en fil öppen. Den totala omfattningen av skador på vägar och broar år svår att ange, eftersom många av vägarna är enskilda och privata. Samtliga skogsbilvägar har fått omfattande skador och även skogen i anslutning till vattendrag har skadats. Enligt rapport från försäkringsbolagen har de fått in anmälningar om ungefär femtiotal bostadshus som skadats i varierande omfattning. I efterhand kan man konstatera att räddningsarbetet fungerat bra under hela insatsen. Det finns dock en del erfarenheter att dra: För att kunna effektivisera räddningsarbetet och för att kunna ha en bra framförhållning är det väldigt viktigt att få aktuella och korrekta väderleksrapporter. Helikoptern var en ovärderlig resurs både vad gäller rekognoscering, undsättning och beredskap. Bandvagnar är ett komplement till de egna brandfordonen vid översvämningar. Behovet av informationsansvarig kan vara svårt att se i början av en insats och det är viktigt att denna post tillsätts i ett tidigt stadium, annars "jobbar man i motvind". Det är viktigt att den som får denna uppgift är väl insatt i räddningsinsatsen och den verksamhet som pågår och att informationsansvarig är väl informerad om kommande insatser. Att snabbt inrätta ett telefonnummer dit alla som har frågor kan vända sig är nödvändigt om man ska få arbetsro. Från detta nummer kan uppringarna slussas vidare till den person som har svar på de aktuella frågorna. Detta inger trygghet och samtalen hamnar hos rätt funktion direkt. Hemskyddet är en värdefull organisation som, om den används rätt, kan avlasta räddningstjänsten och för deras räkning genomföra rekognoscering och vidarebefordra information till invånarna. Inför vårens snösmältning bör man göra "geologisk/hydrologisk undersökning" av hur detta vatten kommer att färdas. En av de frågor som man behöver få svar på är vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra en upprepning.