Rapporten redovisar en metod, von Neumann-Richtmyers "q-metod", för numerisk behandling av stötvågor samt beräkningar, gjorda på två enkla, analytiskt lösbara stötvågsproblem: 1. En plan stötvågs reflektion mot en fri yta. 2. En plan stötvågs reflektion mot en täthetsdiskontinuitet. Beräkningarna är gjorda på FOA:s matematikmaskin IBM 7090. Det visar sig vid jämförelser mellan de numeriska och analytiska lösningarna att q-metoden med godtagbar noggrannhet kan lösa de ekvationer, som enligt förutsättningarna gäller för förlopp av denna typ. Dock kan problem med orimligt långa körtider uppstå om noggrannheten skall förbrättras väsentligt.