I denna rapport presenteras en metod för att genomföra en kvantitativ riskanalys för en vägtunnel med enkelriktad trafik. På grund av den stora mängden tunnelolyckor som inträffat med ödesdigra konsekvenser den senaste tiden har ämnet tunnelsäkerhet blivit ett hett ämne. Det ägnas mer resurser åt att höja säkerhetsnivån i befintliga tunnlar samt att bygga och projektera ”säkrare” tunnlar. Metoden som presenteras i denna rapport kan användas som ett verktyg för att genomföra en analys och få en uppfattning om risknivån i den specifika tunneln. För att ge läsaren lite bakgrunds information har en kortfattad beskrivning av vad riskanalyser på olika nivåer skall innehålla inkluderats. Innebörden av kvalitativa, semikvantitativa och kvantitativa riskanalyser beskrivs, samt ett exempel enligt Patè- Cornell på hur detaljerings nivå och behandlingen av osäkerheter skiljer sig på de olika nivåerna. I och med att alla tunnlar skiljer sig från varandra är det viktigt att beskriva den tunneln som skall analyseras. Utifrån den beskrivning samt information om existerande säkerhetssystem och typ/mängd fordon som använder tunneln har representativa olycksscenarier tagits fram. I denna analys har olyckor med följande fordon analyserats, • Bilar • Tunga Lastbilar • Transport av brandfarlig vätska (bensin) • Transport av tryckkondenserad brandfarligt ämne (propan) • Transport av explosivt ämne (TNT) Frekvensen för olyckor med ovanstående fordon har bestämts. VTI modellen har använts för att bestämma frekvensen för farligtgods transporterna. En konsekvensanalys där förväntade antalet omkomna uppskattas har genomförts för samtliga scenarier. För de scenarier som har förknippats med en designbrand har en modell som är baserat på fraktionella effektiva dosen (Fractional Effective Dose) använts. I denna modell tas hänsyn till de toxiska ämnen som brandgaserna innehåller och den effekt de har på de utrymmande människorna i tunneln. Genom att definiera kritiska värden för de olika toxiska substanserna har denna modell använts för att beräkna hur långt människor med olika utgångslägen hinner gå innan kritiska nivåer uppnås. Dessa beräkningar har sedan använts för att uppskatta antalet omkomna. Hänsyn har också tagits till den direkta strålningen från flammorna och effekten den har på människor som vistas i närheten av branden. På grund av bristen på vetenskaplig information gällande fenomenen gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion), BLEVE och ”Flash” bränder har konsekvensberäkningarna för dessa fenomen baserats på vissa antaganden som gjorts av författaren. Slutligen har effekten på människor i en tunnel av en tryck våg till följd av en TNT explosion analyserats. En utrymningsanalys som baserats på givna gånghastigheter och reaktions och beslutstider har genomförts. Antalet människor i tunneln efter olyckan har inträffat har beräknats med hjälp av en enkel fordonskömodell. Därefter har tiden som krävs för att utrymma olika delar av tunneln beräknats. Efter att ha uppskattat frekvensen och konsekvensen av samtliga scenarier har resultatet redovisats i form av en riskprofil i ett F/N diagram. Riskprofilen kan då jämföras med riskkriterier och resultatet kan tolkas som acceptabelt, oacceptabelt eller acceptabelt under förutsättningar att vissa riskreducerande åtgärder genomförs. Avslutningsvis beskrivs vissa säkerhetssystem som kan integreras i en tunnel och hur effekten av dessa kan påverka resultatet i en analys som genomförs enligt den metodiken som beskrivs i denna rapport. Säkerhetssystemen som beskrivs är rökventilationssystem, fasta släcksystem och ett integrerat ledningssystem för säkerhet.