Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Vardagsliv och risk : en livsformsanalys
Författare
Jakobsen Liselotte, Karlsson Jan Ch
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
1999
Den vardagsförståelse människor har av risk och därmed förknippade företeelser är avgörande för hur planering, information och kommunikation på detta område kan bedrivas om den skall vara ändamålsenlig. Trots detta är lite känt om riskers plats i helheten av människors vardagsliv. Tidigare forskning tyder på att människors riskförståelser varierar, men samtidigt är kunskapen härom ganska begränsad, osystematisk och generaliserande. Denna rapport presenterar en studie med syfte att öka kunskapen om systematiska variationer i riskförståelser inom befolkningen, samt vilka mekanismer som ligger bakom dessa skillnader. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är livsformsanalys, och data har samlats in genom ett femtiotal omfattande intervjuer med människor i skilda sociala positioner. Resultaten visar att risk som begrepp ingår i ett begreppskluster tillsammans med begreppen hot, kris och säkerhet, och på denna övergripande nivå tenderar intervjupersonerna att tilldela respektive begrepp samma generella innebörd. Risk kännetecknas av att vara ett existentiellt begrepp, av ofrånkomlighet och oförutsägbarhet och av att vara såväl negativt som positivt. Hot är en konkretiserad risk, det förbinds med andras maktutövande och omständigheter man inte själv kan kontrollera och det uppfattas så gott som uteslutande som något negativt. Kris är utlöst hot, kaos, spänningar och ovisshet, men också en brytpunkt efter vilken ett nytt, och eventuellt positivare, tillstånd kan inträda. Säkerhet är frånvaro av hot, vilket är liktydigt med trygghet. De konkreta förståelserna av risk, hot, kris och säkerhet uppvisar dock mycket stora variationer, som sammanhänger med att människors tillvaro villkoras av skilda socio-strukturella livsformer. Det finns en genomgående skillnad mellan manliga respektive kvinnliga livsformer, liksom det finns tydliga livsformsrelaterade skillnader inom dessa kategorier. Rapporten beskriver dessa skillnader utförligt och diskuterar på vilket sätt de sociala livsformerna utgör mekanismer bakom variationerna. Denna analys resulterar också i konstaterandet, att det är risker i respektive livsforms medelsfär som tenderar att dels uppfattas som sådana, dels framstå som negativa och icke-acceptabla. Risker i livsformens målsfär, däremot, tenderar att antingen inte uppfattas, eller att upplevas som acceptabla och ibland positiva. Rapporten tar sedan upp frågan om livsformsanalysens användbarhet i de många fall där människor lever blandformer av två eller flera livsformer. I en särskild analys visas hur sådana blandformer dels kan leda till uppkomsten av nya uppsättningar av riskförståelser, dels påverka distributionen av redan existerande sådana. Konklusionen är att livsformsanalys är användbar också för att belysa frågor om hur och varför riskförståelser förändras. Vidare behandlas effekterna av så kallad sociocentrism de olika livsformerna emellan. På riskområdet tar detta sig uttryck i att det som utifrån en livsform ter sig som korrekta och rationella riskförståelser, utifrån andra livsformer kan framstå som helt felaktiga och obegripliga sådana. Här ges exempel på sociocentriska föreställningar ett antal livsformer emellan, med speciell betoning på sociocentrismen i karriärens livsform, den livsform som ä mest utbredd bland samhällsplanerare och experter på skilda områden. Sammantaget leder undersökningen till slutsatsen att kunskap om livsformer och deras sociocentrism, liksom medvetenhet om maktrelationerna mellan livsformerna, är viktig för samhällsplanerare och experter. Det ger vägledning och förståelse för hur människor kan tänkas reagera på olika åtgärder och satsningar, i det här fallet inom riskområdet. Det kan också hjälpa ansvariga yrkesgrupper att se effekterna av den sociocentrism de utifrån sin egen livsform är utsatta för i förhållande till människor som lever andra livsformer.