Den här rapporten behandlar en utvärdering och uppföljning av ett olycksförebyggande projekt som drivs av räddningstjänsten i Landskrona och Svalövs kommuner. Projektet startades efter ett möte med en grupp av myndigheter (inklusive Räddningsverket) och organisationer som arbetar med olycksförebyggande frågor. Gruppen beslutade att nya idéer inom det förebyggande området skulle prövas. Detta resulterade i att räddningstjänsten i Landskrona och Svalövs kommuner startade upp ett pilotprojekt i slutet på 1995. Projektet är planerat att hålla på till år 2000. Från vintern 1997 till vintern 1998 har projektet utvärderats och följts upp av Räddningsverket. Projektets mål är att minska bostadsbränderna med 40 procent, minska skadekostnaderna med 40 procent och minska andelen trafikskadade och trafikdöda. Utgångspunkten är att räddningstjänsten genom olika åtgärder främst i form av information och utbildning till allmänheten skall kunna reducera: antalet bostadsbränder, skadekostnaderna samt andelen trafikskadade och trafikdöda. Samhället har ökade krav på utvärdering och från Räddningsverkets sida finns det ett uttalat mål om att räddningstjänsten skall utvärderas och följas upp. Den metod som använts vid utvärderingarna följer i stort de rekommendationer som angivits av Riksrevisionsverket. I denna studie har det eftersträvats att använda en s.k. före- och eftertest med kontrollgrupp, men detta har i flertalet fall inte varit möjligt p.g.a. att projektet inte planerats för denna typ av utvärdering. Mätningar saknas ofta före starten av projektet både avseende experiment- och kontrollgrupper. Metoden har därför krävt modifiering. Effektmålen att minska skadekostnaderna och bostadsbränderna med 40 procent har inte varit möjliga att utvärdera beroende på att populationerna är för små, det statistiska underlaget är för osäkert och måttenheterna (skadekostnader och bostadsbränder) inte är tillräckligt definierade. Utvärderingen har koncentrerats på att försöka mäta eventuella förändrade säkerhetstillstånd hos populationen mot bakgrund av gjorda insatser från räddningstjänsten. I några fall där utvärderingar på grund av brist på data inte varit möjlig att genomföra har uppföljningar skett. Detta gäller brandutvecklingen, självskyddsutbildning och utryckningspersonalens attityder till förebyggande arbete m.m.. Tre utvärderingar genomfördes: l. Projektets övergripande effekter bland allmänheten i Landskrona och Svalövs kommuner, 2. Invandrare som genomgått kurs i brandskydd, 3. Informationsinsatser till hyresgästerna inom Landskronahem. Resultatet av utvärdering 1 visade endast på små skillnader jämfört med jämförelsekommunerna. Det går inte att säga att invånarna i Landskrona eller Svalöv generellt skulle vara mer säkerhetsmedvetna beträffande brandskyddet i hemmet eller känner sig mer trygga jämfört med jämförelsekommunerna. Resultatet från utvärdering 2 visade att experimentgruppen svarade rätt i större utsträckning på vissa firågor om brandskydd och VMA jämfört med kontrollgruppen. Eftersom experiment- och kontrollgruppen blev ganska olika är det svårt att säga något om huruvida räddningstjänstens åtgärder, i form av utbildning, har haft någon effekt. Resultatet från utvärdering 3 är också svåra att tolka eftersom experiment och kontrollgrupperna blev ganska olika. Uppföljning av brandutvecklingen i kommunerna gav inga trender som skulle kunna kopplas till räddningstjänstens åtgärder. De variationer som förekommit täcks in av förändringar i det statistiska mätförfarandet och slumpmässiga förändringar. Undersökningen av utryckningspersonalens attityder visar att personalen i Landskrona har ett svalt intresse för förebyggande arbete. I jämförelsekommunen Köping är intresset betydligt större. Även vad gäller personalens tro på sin egen förmåga värderades lägre i Landskrona jämfört med Köping. Personalen i Landskrona anger bl.a. att mängden information och utbildning till allmänheten och företagen samt tid till egna ansvarsområden har ökat de senaste två åren. Huruvida personalen i Svalöv skulle vara mer eller mindre intresserade av förebyggande jämfört med jämförelsekommunen Nora är svårt att säga. Även i Svalöv anger personalen att mängden information och utbildning till allmänheten och företagen har ökat. Slutsatsen är att noggrann planering för utvärdering och uppföljning redan vid planeringsstadiet är nödvändig för att mer tillförlitliga resultat skall kunna påvisas. Man bör bland annat ta fram mätbara mal, genomföra förmätningar på relevanta variabler (även hos kontrollgrupper) samt dokumentera aktiviteter noggrant så att genomförandet av undersökningar underlättas.