En trend i samhället har varit att de äldre i större utsträckning skall bo kvar i sina egna hem. Kraven för att få komma till ett särskilt boende skärps, vilket betyder att de som får tillträde har en allt sämre hälsa. På grund av det faktum att andelen äldre också blir större i samhället ökar behovet av resurser. Detta gäller även för brandskyddet. Statistik visar att de äldre drabbas av fler bränder med dödlig utgång än den övriga befolkningen. Detta faktum tycks gälla även för andra länder där undersökningar genomförts. För att utreda varför de äldre i Sverige är mer drabbade av dödsbränder än den övriga befolkningen genomfördes en undersökning av 28 dödsbränder med äldre. I de fall brandorsaken blivit fastställd var det oftast den omkomne själv som förorsakat branden och då oftast på grund av rökning. Andra förhållanden som är betydelsefulla för olyckans uppkomst eller utgång är huruvida personen är ensamboende eller handikappad. Ingen större skillnad upptäcktes mellan könen. I ungefär hälften av fallen har inte brandorsaken fastställts. Flertalet kommuner arbetar med att förebygga olycksfall bland de äldre. Brandskydd tycks dock kommit i skymundan till fördel för bland annat fallolyckor som utgör den största olycksrisken. För att skapa en bild av hur brandskyddssituationen ser ut för de äldre framställdes en enkät med frågor till kommunernas äldre- och handikapp-omsorger. Enkäten gick ut till 75 kommuner. Svaren visade, bland annat, att: problem med bränder vållade av de boende uppfattas som större i de särskilda boendeformerna jämfört med ordinärt boende; kontinuerliga brandskyddsutbildningar för personalen genomförs i de flesta kommuner och det är främst personalen på särskilt boende som får denna utbildning. Hemtjänstpersonalen är oftast inte lika högt prioriterad när det gäller utbildning; i de särskilda boendeformerna bedöms personalen, på nästan alla boenden, kunna klara av en brandsituation, det vill säga evakuering av de boende, larmning, avläsning av eventuell larmtablå etc och bränder inom särskilt boende och ordinärt boende orsakas som oftast av rökning. Det ökande antalet äldre som bor kvar i ordinärt boende bör fa en rimlig chans till motsvarande brandskydd som den övriga befolkningen får. Det finns blandade åsikter om huruvida hemtjänsten skulle kunna vara behjälplig i detta sammanhang. De skulle exempelvis kunna informera de äldre och deras anhöriga om brandskydd samt rapportera om eventuella brister i brandskyddet. Brandskyddsutbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen bör prioriteras inom kommunen. En grundutbildning, för all personal, inklusive en del som berör den enskilda arbetsplatsen kan vara lämpligt. Repetitionsövningar, med lämpliga intervall, bör anses nödvändiga. En fortsättning på detta projekt kan vara att sambearbeta dödsorsaksstatistiken, som tillhandahålls av Socialstyrelsen, med Räddningsverkets insatsstatistik. På så vis kan en utvärdering av eventuella riktade åtgärder mot vissa åldersgrupper underlättas. De äldre bör betraktas från tre aspekter i samband med åtgärder som syftar till att förhindra bränders uppkomst: Handikapp och sjukdom, Socialt nätverk och Boendeform. Utifrån dessa tre aspekter har ett antal förslag till riktade åtgärder ställts upp. Exempelvis föreslås installation av bostadssprinkler på de mest riskutsatta boendena. I rapporten presenteras ett antal hjälpmedel som kan var till hjälp för äldre och handikappade för att undvika bränder, exempelvis timer till elektrisk utrustning och testpinne till brandvarnaren.