Denna rapport beskriver en brand som startade på köksspisen och som via imkanalen spred sig till yttertakskonstruktionen. På spisen stod en kastrull med olja som överhettades och antände. Lägenhetsinnehavaren upptäckte branden och agerade helt rätt, men då hade branden redan spridit sig invändigt upp i imkanalen. Brandspridning skedde även till spiskåpan och kryddskåpet. Trots att imkanalen rengjorts för mindre än ett år sedan hade tillräckligt mycket fett avlagrats invändigt i kanalen för att underhålla en brand. Syftet med denna undersökning är att redogöra för en händelse där misstanke om felaktigt utförande förelåg. Dagens byggregler anger att ventilationskanaler ska förläggas och utformas så att de vid brand, inom angiven brandmotståndstid, inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar eller fast inredning utanför den brandcell de är placerade i. Det innebär att om det brinner invändigt i en imkanal så ska branden inom angiven tid inte spridas till brännbara byggnadsdelar utanför den brandcell där branden startade. I det aktuella fallet spred sig branden från imkanalen till yttertakets brännbara delar. Utredningen har därför utförts i syfte att ta reda på varför brandspridning skedde, om brandskyddet i yttertakskonstruktionen och ventilationssystemet överensstämmer med de regler som gällde då byggnaden uppfördes och om det med enkla åtgärder går att förhindra liknande framtida händelser. Undersökningen syftar till att utreda tre frågeställningar: - Var ventilationsbrandskyddet korrekt utfört? - Hur lång tid hade branden pågått? - Varför spred sig branden från ventilationskanalen till angränsande brännbara byggnadsdelar?