Föreliggande rapport tillkom för att utvärdera riskanalysarbetet i Sverige. Syftet var att besvara frågor om hur långt riskanalysarbetet har kommit samt, som främsta syfte, finna vilka områden vi skall satsa på att utveckla. Via Länsstyrelserna samlades de kommunala riskanalyserna in. En enkät bifogades förfrågan. Av olika anledningar inkom inte svar från alla Sveriges 286 kommuner, men 221 bidrog till undersökningen (varav 145 med fullständigt material, 73 med enbart enkätsvar och 3 med enbart riskanalys). 40 kommuner angav att de hade mer material än det insända, vilket oftast angavs som försörjningsplanering, mål- och riskanalys eller trafikflödesmätningar. Det utarbetades en mall som utvärderingen skulle kunna följa. Denna utformades som en frågelista där viss information eftersöktes. Resultaten av undersökningen blev: Räddningstjänsten deltog i samtliga riskanalysarbeten, medan andra förvaltningar i kommunerna deltog i mindre än hälften av fallen. Många kommuner redovisade trafikolyckor och industrirelaterade olyckor, men bara en tredjedel behandlade skogsbränder och naturolyckor. Sannolikheter för och konsekvenser av olyckor behandlades, men bara en tredjedel redovisade lokal statistik rörande olyckor. De flesta beaktade konsekvenserna på liv och egendom, två av tre beaktade konsekvenserna i miljön. Det vanligaste sättet att presentera sitt material var, förutom text, i tabellform. Hälften utnyttjade någon form av kartmaterial. Åtgärdsförslag eller planerad uppföljning fanns i hälften av materialet. Varannan kommun ansåg sig använda sin riskanalys, en femtedel ansåg sig inte ha använt sin och övriga svarade inte på frågan. I genomsnitt uppskattades arbetet med riskanalyserna ha tagit 11 personveckor. Slutsatserna, som även baserades på en intervjustudie som utförts av Militärhögskolan, utformades som ett antal områden som kan och bör utvecklas med hänsyn till dagens kunskap. Detta skulle göra materialet mer användbart i ett olycksförebyggande arbete. Presentationerna kan utnyttja mer och bättre kartmaterial, arbetsgrupperna kan breddas till att omfatta fler förvaltningar i kommunerna och även näringslivet. Fler goda exempel på hur materialet kan utnyttjas bör tas fram och dokumentationsformen ses över för att bättre klara behoven att lätt uppdatera och komplettera. Utbildning kommer att förbli ett viktigt inslag i riskhanteringen, liksom kunskapsuppbyggnad om farliga ämnen och processer. Utvecklingen bör ske i samverkan mellan centrala, regionala och lokala myndigheter. Abstract in English RISK ASSESSMENT IN THE MUNICIPALITIES NOW AND IN THE FUTURE This report presents a survey conducted by the Swedish Rescue Services Agency concerning the performance of risk assessment in the municipalities. 221 out of Sweden’s 286 municipalities participated with material. Some of the results and conclusions in brief: The fire and rescue service has participated in all cases and representatives from other administrations in less than 50 % of the cases. There ought to be more people involved in this process to improve the outcome. Most presentations are limited to text and tables. 50 % of the municipalities use maps of some kind. For politicians and the public it can be too difficult or even deterrent to take in this material. Easily obtained information is of great importance. In half of the municipalities there are suggestions of actions to be taken or plans for follow-up studies. There is also a need to spread good examples of successful risk assessment and study the current form of documentation. Education and training as well as improved knowledge about dangerous substances and processes will still be ìmportant issues.