Larmet till Sölvesborgs larmcentral 10 december kl 17.35. "Det har skett en tågurspårning och två gasoltankvagnar ligger på sidan väster om järnvägsstationen". Inga personskador och inget gasolläckage märktes. Rekommendationen från Terminalgas var att med gasoltankbilar tömma vagnarna så långt det var möjligt. Kl 22 kommer första bilen, den andra en halvtimma senare. Vid midnatt avslutas räddningstjänsten och övergår till teknisk service. Kl. 16.30 på morgonen den 11 december har de liggande vagnarna tömts till ungefär hälften. P.g.a. vagnarnas läge var det inte möjligt att pumpa mer i vätskefas, eftersom ventilerna nu låg i gasfas. Vi meddelade SJ att tågtrafiken åter kan passera förbi skadeplatsen och avspärrningarna bröts. Vi hade påbörjat "avfackling" av den ena vagnen vid tretiden på natten, dvs. tömma vagnarna på gas och bränna upp den. Vi kunde inte se någon annan möjlighet att tömma vagnarna. Att fackla av ca 45 ton gasol insåg vi skulle bli tidsödande och vi rekvirerade därför Österlens gasservice för att öka antalet facklor och påskynda förloppet. Kl 10.00 var den stående vagnen tömd på sin last. Samtidigt anlände personal från Österlens gasservice. Kl 11.30 träffar jag tekniske chefen vid terminalgas och personal från SJ:s maskinavdelning för att diskutera det fortsatta arbetet. Att lyfta vagnarna bedömdes alltför riskabelt. Fem facklor brinner med kraftiga lågor, men kapaciteten är trots det låg, ca 300 kg/tim förbränns. Vattensprinkling är bästa metoden. Denna påbörjades med 1 500 minutliter och förbränningskapaciteten fördubblades. Vartefter facklorna slocknade fylldes vagnarna med kvävgas för att slutligen under tre-fyra timmar ventileras med luft från kompressor. Terminalgas tekniska chef, personal från SJ maskindivision samt räddningschefen enades om att tömma vagnarna genom avfackling. Något annat alternativ kunde vi inte finna.