Efter att ha genomfört ett antal intervjuer med personal inom svensk räddningstjänst har vi kommit fram till att räddningsstyrkornas sammansättning och storlek till största delen beror på tradition, erfarenhet och kommunsammanslagningarna. Systematiska studier kring räddningsstyrkornas sammansättning och storlek saknas. Vi menar att det finns ett behov av sådana studier och att dessa i enlighet med Räddningstjänstutredningens uttalande (SOU 1998:59) om ökad målstyrning och "kundmedvetenhet" bör ta sin utgångspunkt i riskerna, medborgarens behov av trygghet. Studierna skall bl a syfta till att ge underlag för nationella och lokala mål för den operativa delen av räddningstjänstens verksamhet. I Norge och Danmark anges minimistandards som resursmål på nationell nivå. Vi menar att minimistandards i Sverige bör formuleras som effektmål på nationell nivå. Vi har i studien utgått från ett synsätt som startar med en olyckshändelse som skapar ett behov av en räddningsinsats som utgörs av taktiska enheter som i sin tur utför ett antal typinsatser. Vi behandlar de olika skedena för räddningsinsatser i form av analys, planering, övning, larmning, insats, utvärdering och statistik. Vi har funnit att för att kunna målstyra den operativa delen av räddningstjänsten krävs ett strukturerat sätt att beskriva räddningsinsatser. Ett förslag på struktur är att använda begreppet typinsatser som kan sägas vara räddningstjänstens minsta byggstenar. En typinsats utgör en del av en räddningsinsats och är definierad till utförande och kvalitet. För varje typinsats finns en beskrivning som visar vad typinsatsen syftar till samt hur mycket personal och materiel den kräver. I de flesta fall kan även typinsatsens effekt mätas. Genom att sätta samman olika typinsatser kan resursbehovet för en viss räddningsinsats beskrivas. En räddningsstyrka som larmas ut kan utgöras av en eller flera taktiska enheter. Varje sådan taktisk enhet har förmåga att utföra en eller flera typinsatser. För att kunna ta hänsyn till olika faktorer såsom styrkebehov vid förstainsats, styrketillväxt och uthållighet har en datamodell tagits fram för att underlätta vid planering. Automatiska brandlarmanläggningar bör ge information om att det brinner eller förekommer rökutveckling samt var det brinner, men också hur omfattande rökutvecklingen är för att skapa ett bättre beslutsunderlag vid utlarmning. Även larmcentralernas bedömning utifrån intervjun med den som larmar bör bättre tas tillvara som beslutsunderlag vid bedömning av behov av räddningsstyrkor.