Sammanfattning Korrosionsmiljön i cisterner för eldningsolja karakteriseras av ett föga korrosionsresistent stålmaterial, närvaro av en fri vattenfas på cisternbotten i vilken korrosionen sker samt i oljan löst luftsyre, vilket förbrukas vid katodreaktionen. De faktorer som påverkar korrosionsangreppets art och utseende och som kan leda till en mycket snabb perforering av cisternen (inom 2 -3 år) är mängden vattenfas och dess elektrolytkoncentration, pH och syrehalt. Vidare inverkar plåtmaterialets egenskaper, mekaniska skador samt fasta avlagringar på plåtytan. Slam och spårämnen i oljan samt eventuellt förekommande mikroorganismer kan också vara bidragande skadeorsaker. Korrosionsinhibitorer, som använts för oljecisterner och pipelines, kan efter tillförselmetod och verkan indelas i två huvudtyper. Den ena typen är oljelöslig och kan tillföras oljan på ett tidigt stadium i distributionskedjan och därmed skydda anläggningar i flera led. Avsikten med denna inhibitor är att förbättra oljans filmbindande förmåga mot metallytan och avskärma ytan från den aggressiva vattenfasen. Den andra inhibitortypen är vattenlöslig och måste tillföras direkt till den cistern den skall skydda. Hittills har dessa bestått av alkaliska natriumnitritblandningar, vilka förstärker och förbättrar den naturliga oxidfilmen på stålytan.