Rapporten är en beskrivning av räddningstjänstens roll i krisstödsarbetet efter Estonia-olyckan. De drabbade kommunerna Borlänge, Jönköping, Lindesberg och Uppsala har studerats. Räddningstjänstens roll i planeringen för och organisationen av krisstödsarbetet i de fyra kommunerna beskrivs i rapporten. I det krisstödsarbete som genomfördes i kommunerna efter olyckan har räddningstjänsten deltagit på två sätt. De har deltagit i det direkta krisstödet till de drabbade och de har deltagit i ledningen och samordningen av samhällets olika resurser i det psykosociala omhändertagandet. Räddningstjänsten i Lindesberg har medverkat i det direkta krisstödet till de drabbade i stödgrupperna i kommunens POSOM-organisation. I Borlänge har polisen och räddningstjänsten tillsammans med kyrkan, socialförvaltningen och ambulanssjukvården organiserat en särskild krisgrupp. De kommunala beredskapsplanerna i Jönköping och Uppsala innehåller planer för ledning och samordning av det psykosociala omhändertagandet. I Lindesberg har räddningschefen uppdraget att leda och organisera kommunens POSOM-grupp. Rapporten visar att räddningstjänsten har en viktig roll i kommunernas planering av det psykosociala omhändertagandet. De kommunala beredskapsplanerna är tillämpliga för ledning och samordning även vid dessa händelser. Räddningstjänstens personal har erfarenheter från många små och stora olyckor där människor på olika sätt blivit drabbade. Det gör dem lämpliga och motiverade att delta i kommunens krisstödssarbete. Räddningstjänstens ständiga beredskap och stabs- och ledningsorganisation gör dem till en viktig kommunal resurs. Branden på Scandinavian Star och bussolyckan med svenska skolbarn i Norge är två händelser som framförallt har påverkat och initierat en satsning på utbildning. Rapporten visar att de utbildningsinsatser som Räddningsverket genomfört, "Katastrofbeteende" och "POSOM"-utbildningarna, har haft stor betydelse för uppbyggnaden av krisstödsorganisationer i kommunerna.