Säkerhet och risker i vardagen : en studie av uppfattningar, värderingar och beteenden hos allmänheten i Sverige
Författare
Enander Ann
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
2002
Syftet med denna undersökning var att belysa hur människor i Sverige tänker och agerar när det gäller risker och säkerhetsåtgärder relaterade till
olyckor i deras vardag och närmiljö. Studien ingår i en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området vid Räddningsverket.
Data samlades in under januari-april 2001med en postenkät till ett representativt urval av mantalsskrivna i Sverige i åldrarna 18-75 år. Frågor ställdes
om bland annat risk- och trygghetsupplevelse, egna säkerhetsåtgärder och vanor, värdering av olika typer av åtgärder, kunskap och information,
reaktioner på större händelser samt värderingar relaterade till säkerhet och samhällets utveckling. Urvalet omfattade 2018 personer och svarsfrekvensen
var 60 %.
Resultaten visar att den svarande gruppen generellt är säkerhetsmedveten och har en positiv syn på säkerhet, säkerhetsåtgärder och även på samhällets
utveckling. Användning av säkerhetsbälte och införskaffande av brandvarnare är de åtgärder som upplevs som mest meningsfulla och minst besvärliga.
Däremot finns ett betydande motstånd mot att bära cykelhjälm. Vissa åtgärder som exempelvis resebrandvarnare tycks vara dåligt kända bland
respondenterna. Det finns samband, om inte så starka, mellan olika åtgärder och vanor både inom och mellan olika miljöer, aktiviteter och risktyper.
Även om de svarande till övervägande del är en säkerhetsmedveten grupp noteras ett antal skillnader mellan olika undergrupper med avseende på
bland annat kön, ålder, utbildning, familjeförhållanden och yrkesmässig erfarenhet. Statistiskt säkerställda skillnader framkom mellan den mindre
gruppen (ca 100 personer) icke-födda i Sverige och gruppen svenskfödda vilka tyder på att den förra gruppen känner mindre trygghet, vidtar färre
säkerhetsåtgärder och uppvisar en mindre positiv attityd till säkerhetstänkande. Dessa skillnader har betydelse för utformningen av
riktade insatser och bör studeras närmare.
Med hjälp av clusteranalys identifierades fyra grupper bland respondenterna med tolkningsbara och skilda mönster av tänkande i risk- och säkerhetsfrågor.
Två grupper kunde karakteriseras som starka och trygga men medvitt skilda förhållningssätt till säkerhet och med skilda beteendemönster
avseende säkerhetsåtgärder. Två grupper kunde karakteriseras som mer otrygga. I den ena gruppen var tilltron till egen förmåga att påverka sin säkerhet
låg, medan den andra karakteriserades främst av stark personlig riskupplevelse.
Resultaten av studien pekar på betydelsen av värderingar relaterade till olika åtgärder och till säkerhet för människors risk- och säkerhetsbeteende.
Tydligt skilda mönster av tänkande kan identifieras även inom en relativt säkerhetsmedveten grupp. En slutsats är att kunskap om dessa skillnader bör
kunna utvecklas och tillämpas i utformningen av mer effektiva informations- och stödinsatser riktade mot olika grupper.
Abstract
The aim of this study was to examine how people in Sweden think and act in relation to risks and safety measures connected with accidents in their
everyday life and environment.
Data were collected during January to April 2001 using a postal questionnaire sent to a representative sample of residents in Sweden aged between
18 and 75 years. Questions concerned among other things perceived risk and perceived security, personal safety measures and habits, assessments
regarding different safety measures, knowledge and information, reactions to major events and values related to safety and societal development. The
sample consisted of 2018 persons and the response rate was 60 %.
The results demonstrate that the respondents as a group are safety conscious and have a positive attitude towards safety, safety measures and also to
societal development. The use of seat belts and smoke detectors are perceived as the most meaningful and least troublesome measures, while the
use of cycling helmets is perceived less positively. Positive, although not particularly strong, correlations were found between different measures and
habits both within and between various environments, activities and types of risk.
A number of differences in attitudes and behaviours can be noted with regard to for example gender, age, education, family situation and professional
experience. Statistically significant differences were found between the small group of persons (about 100) not born in Sweden and native
Swedes, indicating that the former group felt less secure, took fewer safety measures and indicated a less positive attitude towards involvement in
safety issues.
Using cluster analysis technique, four groups could be identified among the respondents with differing and interpretable patterns of thought regarding
risk and safety issues. Two of the groups could be characterized as feeling strong and secure, although their attitudes towards safety differed and also
their safety behaviours and habits. Persons in the two remaining groups perceived themselves as less secure. One group showed low confidence in personal
control regarding safety, while the other was characterized primarily by high levels of personal risk perception. The results of the study indicate the importance
of safety-related values and assessments for risk and safety behaviour. Distinctly different patterns of thought could be identified among the respondents. One conclusion is that knowledge of these differences should be developed and applied in order to design more effective information and support efforts directed towards different groups.
Titel: |
Säkerhet och risker i vardagen : en studie av uppfattningar, värderingar och beteenden hos allmänheten i Sverige |
Författare: |
|
Utgivare:
|
|
Utgivningsår:
|
2002
|
Omfång:
|
58 s.
|
Serie:
|
FoU Rapport/SRV
|
Klassificering:
|
|
Nyckelord:
|
|
Serie nr:
|
P21-406/02
|