Bibliotek

Sammanfattning I Sverige och utlandet har översvämningar och gruvdammsolyckor med omfattande konsekvenser inträffat under de senaste åren. Projektet syftar till att ge myndigheter, företag och kommuner information kring vilken miljöpåverkan som kan förväntas vid olyckor under översvämningar. Den allra vanligaste miljöpåverkan som förekom under översvämningarna 2000 berodde på bräddning av avloppsreningsverk och översvämningav bensinstationer. Fyra älvdalar (Lagan, Klarälven, Ljusnan och Kalixälven) inventerades med avseende på risk- och skyddsobjekt innanför områden som översvämmas vid s k maxflöde. Ett klassificeringssystem för miljöpåverkan vid översvämningar definieras och beskrivs för riskobjekt respektive skyddsobjekt. Efter en genomgång av för- och nackdelar med olika möjliga system beskrivs det viktningssystem som sedan använts för älvdalarna. I karteringen ingick inte de objekt som visat sig vara ett av de vanligaste orsakerna till miljöpåverkan enligt rapporter från 2000 (om än i liten omfattning om man ser till bestående skador), dvs bensinstationer (C-objekt). Enligt karteringen var det relativt vanligt med A och B-klassade verksamheter (förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) inom områden med översvämningsrisk för alla älvdalarna medan det även fanns ett flertal förorenade markområden inom översvämningszonen för Lagan och Klarälven. De vanligaste drabbade skyddsobjekten är våtmarker, jordbruksmark och vattenskyddsområden vilket också överensstämmer med de rapporter som kommit in för översvämningarna under 2000. Vid karteringarna har bara ett A-objekt (största risken) hittats bland riskobjekten. Eftersom skyddsobjekten nedströms ligger på stort avstånd och bedöms med låga poäng vid påverkan blir den viktade summaparametern relativt låg. Generellt ger karteringarna en blandad bild av tabellsammanställningar beroende på hur många (skydds)objekt som finns alternativt karterats av respektive länsstyrelse. För den som arbetar med den här typen av sammanställningar är det viktigt att se möjligheter till miljöföroreningar. En hög summaparameter behöver inte betyda en farlig kombination av risk- och skyddsobjekt men bör följas upp med en djupare analys. En uppföljning av svenska och internationella exempel på översvämningar inkl gruvdammsolyckor visar att föroreningar i recipienter förekommit. Gruvdammsolyckor har i vissa fall lett till allvarliga ekonomiska konsekvenser. Enskilda olyckor har gett skador för 100-tals miljoner kronor enbart omfattande sanering av kontaminerad mark. Då tillkommer skador på riskobjektet, egendom och skyddsobjekt. I det korta tidsperspektivet finns inga rapporter som visar att momentan miljöpåverkan, som inträffat i recipienten, kommer få långvarig effekt.