Sammanfattning Kompendiet behandlar riskhantering och fysisk planering i syfte att integrera riskhantering i den fysiska planeringen på kommunal nivå. Målgrupper är främst kommunala tjänstemän inom räddningstjänst, fysisk planering, miljö- och hälsoskyddsarbete, teknisk försörjning och andra aktörer som deltar i arbete med riskhantering och fysisk planering. Olyckor skadar människor, miljö och egendom och samhällsviktiga funktioner och försämrar därmed livskvaliteten för enskilda människor och för samhället i övrigt. Att skapa ett tryggare, säkrare och mer robust samhälle för dagens och morgondagens människor är en viktig uppgift som berör alla nivåer i samhället, från individnivå till samhällsnivå. Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse (olycka) inträffar och dess konsekvenser Riskhantering är ett systematiskt arbete för att minska risker (här olycksrisker) som innefattar olika moment, t.ex. mål och avgränsningar, riskinventering, riskanalys, riskvärdering, genomförande av riskreducerande åtgärder, riskkommunikation samt uppföljning av riskhanteringsarbetet. Riskhantering är ett tvärsektoriellt arbete som kräver samverkan mellan flera olika aktörer (t.ex. företrädare för räddningstjänst, fysisk planering, miljö- och hälsoskyddsarbete, teknisk försörjning, kommunikationer, socialtjänst, skola, statliga myndigheter, näringsliv, organisationer) och bör integreras som en naturlig del i kommuners, företags och organisationers vardagliga verksamhet. Fysisk planering är främst en kommunal verksamhet som syftar till att utforma framtidens samhälle genom att avgöra hur mark och vatten skall användas och hur bebyggelsemiljön ska utvecklas. Den fysiska planeringen har betydelse vid stora och långsiktiga investeringar samt vid beslut om utnyttjande av gemensamma naturresurser. De viktigaste fysiska planerna som kommunerna kan använda för att styra utveckling av den fysiska miljön är översiktsplan, områdesbestämmelser och detaljplaner. Översiktsplanen redovisar grunddragen i användningen av mark och vatten i hela kommunen, utgör ett samlat kunskapsunderlag för kommunen och är vägledande för efterföljande planering och beslut. Områdesbestämmelser och detaljplaner reglerar mark-, vatten- och bebyggelseanvändning samt bebyggelseutformning och är rättsligt bindande för efterföljande beslut. Planprocessen i fysisk planering utgörs av en demokratisk utvecklings- och beslutsprocess där allmänhet och berörda ges tillfälle till insyn och påverkan genom samråd och utställningar. Planarbetet utgör en väsentlig del av planprocessen och innebär här att sammanställa och analysera planeringsunderlag och utarbeta planförslag. Riskhantering bör integreras i den fysiska planeringen så att riskfrågorna får en central roll i hela planprocessen. Olycksrisker bör hanteras systematiskt och metodiskt i det praktiska planarbetet. Erfarenheter och nya kunskaper om olyckor och olycksrisker bör successivt implementeras i den fysiska planeringen. En arbetsgrupp med bred kompetens i riskfrågor bör bistå planarbetet dels med planeringsunderlag (riskinventering, etc.), dels med riskanalys/-värdering samt för utarbetande av riskreducerande åtgärder i planförslaget. Riskhantering kan integreras med den fysiska planeringen genom att kommunens riskhanteringsgrupp regelbundet ges möjlighet att diskutera och arbeta med pågående planprojekt. Remissförfarande bör i ökad utsträckning ersättas med en direkt dialog mellan berörda aktörer. Bebyggelse ska lokaliseras till lämplig mark med hänsyn till säkerhetsaspekter och bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av brandskydd, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Miljö- och riskfaktorer ska redovisas i översiktsplanen. Vid upprättandet av detaljplaner ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) normalt tas fram. I MKB ska säkerhetsaspekterna belysas och bäst görs detta i form av en riskanalys. En riskinventering är en systematisk sammanställning av kommunens riskbild och central i arbetet med riskhantering. Översiktsplanens redovisning av riskfaktorer bör grunda sig på en kommuntäckande riskinventering. Ett tillämpningsexempel från Arvika kommun visar hur riskhantering kan integreras med översiktsplaneringen samt hur GIS (Geografiska InformationsSystem) kan användas i riskhanteringsarbetet. Tillämpningsexemplet redovisar hur riskinventering kan användas som planeringsunderlag för översiktsplanen samt förslag till riskreducerande åtgärder. Arvika kommun avser att bilda en tvärsektoriell riskhanteringsgrupp som tillika ska utgöra arbetsgrupp inom hälsa och säkerhet i översiktsplanearbetet.