Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Skumvätske/oljeemulsioners giftighet och skumvätskors inverkan på oljeavskiljare
Författare
Solyom Peter, Holm Gisela, Bjurhem Jan-Erik
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
1996
I regel används vatten för brandsläckning. När vattnet är tyngre än bränslet, t ex vid oljebränder, är det dock nödvändigt att åstadkomma skumbildning så att vattnet lägger sig över bränslet och släcker branden. För detta används skumvätskor. I denna studie har emulsioner av olja och skumvätskor undersökts. I första delstudien undersöktes skumvätske/oljeemulsioners toxiska egenskaper, dvs giftighetspåverkan på vattenlevande organismer. Delstudie två studerade emulsionernas inverkan på oljeavskiljare, som skiljer petroleumprodukter från släckvatten för att hindra att oljan sprids i miljön. Studien syftade till att se om protein- respektive tensidbaserade skumvätskor har olika inverkan på oljeavskiljares funktion. Resultaten visar att diesel plus skumvatten var giftigare än summan av diesel- respektive skumvattnens giftighet. Anledningen till detta kan exempelvis vara att skumvätskan och/eller dieseln förändrades vid förbränning, vilket kan öka deras giftighet, eller att tensiderna i skumvätskan emulgerade dieseln och på så sätt ökade koncentrationen av diesel i vattenfasen. Slutsatsen av försöket är att spillvatten från petroleumbränder är betydligt giftigare än giftighetsvärden (t ex för fisk och kräldjur) för skumvätskor anger. Skumvätske/oljeemulsioners inverkan på oljeavskiljare studerades i ett pilotförsök där protein- respektive tensidbaserad skumvätska skakades med vatten och miljödiesel, varefter vattenfasen analyserades på innehåll av mineralolja och totalkolväten. Motsvarande försök, i full skala, utfördes vid Räddningsskolan i Rosersberg där ett kar fylldes med vatten och miljödiesel. Efter antändning släcktes branden med i det ena försöket proteinbaserad skumvätska och i det andra försöket tensidbaserad skumvätska. Efter kraftig omrörning tippades innehållet ut i en brunn som ledde till en oljeavskiljare. In- och utgående vatten analyserades på innehåll av totalkolväten och mineralolja. Då resultaten inte gav entydiga svar, går det inte att påvisa att tensid- och proteinbaserade skumvätskor har olika inverkan på oljeavskiljares funktion. Rapporten har utarbetats av Jan-Erik Bjurhem, Gisela Holm och Peter Solyom, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL. Räddningsverkets kontaktperson: Sören Lundström.