I etapperna 1-2 har studerats hur man kan utnyttja lokalisering av blixtnedslag för att få en indikation på var skogsbränder kan förväntas uppstå efter ett åskvärder och genom brandflyg eller markobservatörer kunna upptäcka en begynnande skogsbrand för att sätta in släckning på ett tidigt stadium. Det visade sig att det svenska systemet för lokalisering av blixtar ej hade önskvärd noggrannhet, men att det troligen kan förbättras. Det finns också en modernare version av systemet, vilket är under utprovning i Norge, men några resultat har ännu ej erhållits som bekräftar de förväntade egenskaperna. Av särskilt betydelse är om det bland de aktuella blixtarna finns några med en så lång följdström, 100 ms eller mer, som behövs för en antändning. Grundläggande undersökningar behövs för att undersöka förekomsten av sådana strömmar under svenska åskväder. Av betydelse år också hur stor del av blixtarna som slår ned utanför området med nederbörd. Förutom noggrann lokalisering av blixtar behövs en noggrann kartläggning av marken med hänsyn till brandegenskaper. Det är önskvärt att en sådan undersökning sker inom varje ruta på ca 1 x 1 km. Brandrisken bestöms emellertid inte bara av markegenskaperna utan också av fuktigheten i det bränsle som finns på marken. För denna bedömning behövs väderdata för en viss längre tid samt detaljerad kunskap om regnmängder under de sista dagarna. Även temperatur och vind spelar roll. Det finns alltså behov av löpande väderobservationer för ett ganska finmaskigt nät samt en matematisk modell för kvantitativ utvärdering av brandrisken. Om en brand har uppkommit är det mycket viktigt att den upptäcks så snart som möjligt innan den hunnit växa och spridas. En använd metod är att flyga på låg höjd över de områden som med kännedom om markförhållanden och med ledning av inrapporterade blixtar kan anses ha hög brandrisk. En komplikation är att branden kan vara osynlig och blossa upp kanske först en vecka efter blixtnedslaget. I denna utredning diskuteras alternativa metoder för bestämning av blixtnedslag, markegenskaper och regnmängd samt metoder att härav bedöma risken för skogsbrand. Dessutom granskas och jämförs olika metoder att upptäcka en brand i så tidigt skede som möjligt. Slutligen ges förslag till fortsatt utveckling.