3I takt med den tekniska utvecklingen har behovet av skydd mot strålning förändrats. Olyckan i Tjernobyl 1986 och dess konsekvenser i Sverige har, tillsammans med ett antal mindre spektakulära tillbud och olyckor på olika håll i världen, lett till en ökad medvetenhet om de åtgärder som måste vidtas bland annat på nationell nivå vid en inträffad olycka eller om flyktingar från radiaksmittade områden skulle söka sig hit. Syftet med dessa allmänna råd är att som ett komplement härtill ge riktlinjer för beredskapsförberedelser för radiakolyckor m m. Avsikten är att de skall utgöra ett underlag för information och utbildning för medicinskt och adminitrativt ansvarig personal, som således utgör målgruppen för råden. Råden är utarbetade på uppdrag av socialstyrelsens katastrofkommitté. Joniserande strålning Strålarter Exposition för strålning Storheter och enheter Normalt förekommande strålning Exempel på olyckor Kärntekniska anläggningar Strålkällor för radioterapi eller industriellt bruk Radiakolyckor i fred Typ av radioaktivt utsläpp Olyckans olika steg Typer av bestrålning Medicinska effekter Inträffade olyckor Sjukvårdens insatser vid radiakolyckor Olika insatssteg Information och råd till allmänheten Larmrutiner Skyddsåtgärder Medicinska åtgärder vid katastrof Åtgärder på skadeplatsen Handläggning av strålskador på sjukhus Lokal strålskada Kombinerade skador Exempel på skadeutfall vid kärnvapenanvändning Åskådarfallet Direktverkansfallet