I riskhantering och riskkommunikation har det blivit alltmer uppenbart att grupper som påverkas av risker och kriser behöver förstås och därför gärna involveras i myndigheter och beslutsfattares planerings- och utvecklingsarbete. Annars är det möjligt att avståndet mellan myndigheters och medborgares perspektiv på risker och åtgärder blir för stort, med följden att statens åtgärdsprojekt där medborgare spelar stor roll inte blir som myndigheterna har planerat. Att skillnaderna i synsätt mellan myndigheter och medborgare är aktuella vid händelse av en kärnkraftsolycka eller strålningsincident har noterats sedan flera decennier tillbaka i forskningen.