Under 60-talet slutade Sverige att använda brandtorn för att detektera potentiella vegetations- och skogsbränder och påbörjade istället en detektionsverksamhet med hjälp av brandflyg. Sedan har, utöver allmänhetens inrapportering av potentiella bränder på eget initiativ, brandflyget utgjort Sveriges enda branddetektionsverksamhet för vegetations- och skogsbränder. Runt om i världen används flera andra detekteringsmetoder jämfört med Sveriges. Brandflyget nyttjas i många länder, och fortfarande till viss del även brandtorn. Dock har detektering med hjälp av satellitunderlag och många olika typer av optiska sensorer kommit att användas i allt högre omfattning för att detektera bränder. Även i mindre skala har olika sensornätverk testats och nyttjats för kemisk branddetektion. Det förekommer även studier och experiment angående nya detekteringsmetoder som ännu inte utgör operativa branddetekteringsalternativ. Branddetektion med hjälp av radar är en metod som under de senaste åren har vuxit i intresse som en potentiell metod. Även detektionssystem med hjälp av lidar har testats, men bedöms i nuläget inte som ett praktiskt och rimligt alternativ för att detektera bränder. Förstudien är utarbetad av Sweco på uppdrag av MSB.