Sammanfattning En metod att bestämma sannolikheten för markaccelerationer beskrivs. Avsaknaden av instrumentella mätningar medför att makroseismiska observationer måste användas. Genom teoretiska vägutbredningsberäkningar framtages samband mellan skalvstyrka, fokaldjup, avstånd och maximalacceleration. Dessa ralationer ger tillsammans med jordskalvsstatistik en model för sannolikhetsberäkningar. Sannolikheten 10-5 per år ger därvid markaccelerationer på 5-20% g för de kärnkraftsaktuella platserna. Om vågutbredningen tillämpas på 1904 års skalv fås en epicenteracceleration på 5-15% g. Den model vi här tagit fram baserad på makroseismiska observationer stämmer väl med de befintliga instrumentella mätningarna på större avstånd.