Transporter av farligt gods utgör en betydande samhällsrisk som inte helt kan elimineras. På grund av samhällsnyttan av transporterna innebär detta att en viss risk måste accepteras. Genom att utföra riskanalyser kan de risker som transporterna genererar kvantifieras och därefter hanteras på lämpligt vis. För att kunna avgöra om risken är acceptabel eller inte måste analysresultatet vara entydigt och tillförlitligt. Detta innebär att osäkerheterna i analysen måste analyseras och hanteras på ett tillfredställande vis. Riskanalyser i samband med transport av farligt gods är förknippade med stora osäkerheter. Dessutom finns det en rad specifika problem som riskanalytiker ställs inför då risker i samband med transport av farligt gods ska analyseras. I detta examensarbete beskrivs vilka osäkerheter riskanalyser som utförs i samband med transport av farligt gods är förknippade med samt vilka problem riskanalytikern har att hantera. I arbetet ingår en litteraturstudie som utförts för att ta reda på vilka olika typer av osäkerheter som finns och hur dessa bör hanteras. En intervjustudie har utförts, dels i syfte att undersöka vilka metoder och modeller som används vid riskanalyser i samband med transport av farligt gods, och dels för att undersöka hur olika analytiker hanterar osäkerheter. Utsläppsförsök med ammoniak har utförts för att ta reda på om, och i så fall hur mycket, beräknade koncentrationer kan skilja sig från observerade värden. I rapporten behandlas även problematiken med presentation och kommunikation av analysresultat. Utifrån detta arbete har slutsatser dragits om analysprocessens utformning och om osäkerhetshanteringens utförande. En stor del av rapportens resultat består av en jämförelse mellan resultatet från litteraturstudien och resultatet av intervjustudien. Det som undersöks är skillnaden mellan hur riskanalytikerna hanterar osäkerheter och hur den studerade litteraturen anger att osäkerheterna bör hanteras. Denna jämförelse presenteras huvudsakligen i kapitel 6. En jämförelse mellan uppmätta koncentrationer från utsläppsförsök och beräknade koncentrationer presenteras i kapitel 7, medan övriga slutsatser presenteras i kapitel 9. En av de viktigaste slutsatserna som dras är att osäkerhetshanteringen vid riskanalyser i samband med transport av farligt gods måste effektiviseras. Vid dessa riskanalyser är osäkerhetskällorna många vilket innebär att osäkerhetshanteringen är nödvändig för att resultatet ska bli användbart. Att ignorera osäkerheterna i analysen på grund av tidsbrist (som de intervjuade gör i olika omfattning) är inget hållbart argument. Den kvantitativa riskanalysens styrka ligger i att ett resultat som är så likt verkligheten som möjligt kan presenteras. Denna styrka går förlorad om analytikern kompromissar med osäkerhetshanteringen. Vid intervjustudien framkom att samtliga intervjuade använder konservativa värden för att representera vissa ingående värden i analysen. Anledningen till att konservativa värden tillåts representera osäkra variabler uppges vara att analysresultatet på så vis inte underskattar risken som analyseras. Detta medför att större skyddsavstånd används än vad den verkliga risken kräver. Konservativa värden bör därför inte användas i dessa typer av analyser. Istället kan osäkra värdens resultatpåverkan undersökas med hjälp av exempelvis känslighetsanalys. Om konservativa värden ändå används måste detta tydligt redovisas i analysen. Det ska framgå att det troligtvis inte är den föreliggande risken som beräknas utan en förhöjd risknivå som kan bli aktuell vid extrema förhållanden eller eventuellt vid framtida förändrade förhållanden. Att med hjälp av kvantitativa riskanalyser (QRA) ta fram generella skyddsavstånd utmed en eller flera transportleder för farligt gods är inte att rekommendera. I rapporten har analyser som ligger till grund för framtagande av sådana skyddsavstånd benämnts kommunala riskanalyser. Flera av de ingående variablerna i en kommunal riskanalys är av sådan karaktär att osäkerheten endast går att hantera på ett tillfredsställande vis om dess uppskattade värden kan baseras på något så när kända förhållanden. Skyddsavståndet utmed en transportled som passerar en skola bör exempelvis inte vara samma som skyddsavståndet utmed samma transportled där den passerar en lagerbyggnad. På samma vis bör skyddsavståndet inte vara samma utmed en transportled som passerar två identiska skolor, om det mellan den ena skolan och transportleden finns något som reducerar konsekvenserna av ett eventuellt läckage av farligt gods. I kommunala riskanalyser bör istället problematiken hanteras med hjälp av utredningsavstånd inom vilket/vilka markanvändning ska föregås av en riskanalys. Konsekvenserna av en olycka på en bestämd plats kan på så vis identifieras och begränsas. Exempelvis kan tekniska lösningar som exempelvis skyddsvallar eller avstängningsbara ventilationssystem användas där det är motiverat. Analysresultat bör delas upp så att den del av konsekvensberäkningen som utgörs av bedömning av olycksscenariers medicinska effekt på människor skiljs från den övriga delen av analysresultatet. Anledningen till detta är att bedömningen är förknippad med särskilt stora osäkerheter. Detta beror bland annat på osäkerhet i framtagandet av gränsvärden, oenighet om vilka gränsvärden som ska användas, svårigheter att bedöma exponeringstid, med mera. Genom att dela upp analysresultatet och presentera den medicinska effektbedömningen separat kan jämförelser med andra analyser göras utan att osäkerheten i denna del behöver beaktas. Med stöd av de förslag som presenteras i rapporten kan en effektiv metod för osäkerhetshantering vid riskanalyser i samband med transport av farligt gods tas fram. Exempelvis borde en standard över vilka gränsvärden som används och vilka riskkriterier som anses vara acceptabla kunna tas fram. Eftersom det idag inte finns någon enhetlig modell för risk- och osäkerhetshantering i samband med transport av farligt gods, kan resultaten från denna rapport ligga tillgrund för att ta fram en sådan. På detta vis skulle analysmetodiken kunna standardiseras och analysresultat från olika studier kunna jämföras. Som det är idag tillåts variation i olika analytikers antaganden påverka analysresultat i allt för hög utsträckning.