I vårt samhälle finns anläggningar och fabriker som kan vara farliga för sin omgivning. Som ett led i EU:s arbete med att förhindra allvarliga kemikalieolyckor infördes det så kallade Seveso-direktivet. I Sverige är direktivet främst infört genom Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). En av åtgärderna i denna lag berör information om riskerna som skall ges till boende runt verksamheten. Vanligtvis ges sådan information ut i form av riskinformationsbroschyrer. Det ställs krav i lagstiftningen på vad som skall ingå i en riskinformationsbroschyr. Det finns däremot inga rekommendationer för hur informationen bör utformas. Tidigare svensk och utländsk forskning har pekat på att den riskinformation som getts ut i olika situationer inte alltid fungerat tillfredställande. Det övergripande målet med rapporten är att studera hur riskinformation ser ut och uppfattas av olika personer. Därefter skall författarna komma med förslag på förbättringar. Arbetet har involverat intervjuer med åtta personer som arbetar med riskinformation samt en genomgång av sju olika riskinformationsbroschyrer. Dessutom har en teoretisk analys och ett experiment genomförts på de två riskinformationsbroschyrerna Om larmet går från Luleå kommun och Vad du bör göra vid en kemikalieolycka från Norrköpings kommun. Experi- mentet var utformat som en enkätundersökning som skattade olika aspekter av de risker som förmedlades i de två broschyrerna. Arbetet resulterade i förslag på hur riskinformationsbroschyrer kan utformas för att effektivt kunna kommunicera med läsaren. De viktigaste punkterna är: - Ge direkta besked om vad mottagaren ska göra: läs igenom broschyren, ta alltid larm på allvar och agera vid larm. - Använd bilder och symboler tillsammans med text för att ge information. - Använd textförstärkning och rubriker för att visa vad i texten som är viktigast. - Använd färger som väcker uppmärksamhet, till exempel röd. Slutsatser som kan dras av det genomförda examensarbetet är: - Olika riskinformationsbroschyrer uppfattas på olika sätt, men skillnaderna är inte så stora. - Det finns skillnader i riskuppfattningen hos män och kvinnor, vilket överensstämmer med tidigare forskning. - Det observeras ej skillnader i riskuppfattningen i olika åldersgrupper, vilket överensstämmer med tidigare forskning. - Det är svårt att mäta människors riskuppfattning eftersom det innehåller många subjektiva faktorer.