Syftet med denna undersökning var att belysa hur människor i Sverige tänker och agerar när det gäller risker och säkerhetsåtgärder relaterade till olyckor i deras vardag och närmiljö. Studien ingår i en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området vid Räddningsverket. Data samlades in under januari-april 2001med en postenkät till ett representativt urval av mantalsskrivna i Sverige i åldrarna 18-75 år. Frågor ställdes om bland annat risk- och trygghetsupplevelse, egna säkerhetsåtgärder och vanor, värdering av olika typer av åtgärder, kunskap och information, reaktioner på större händelser samt värderingar relaterade till säkerhet och samhällets utveckling. Urvalet omfattade 2018 personer och svarsfrekvensen var 60 %. Resultaten visar att den svarande gruppen generellt är säkerhetsmedveten och har en positiv syn på säkerhet, säkerhetsåtgärder och även på samhällets utveckling. Användning av säkerhetsbälte och införskaffande av brandvarnare är de åtgärder som upplevs som mest meningsfulla och minst besvärliga. Däremot finns ett betydande motstånd mot att bära cykelhjälm. Vissa åtgärder som exempelvis resebrandvarnare tycks vara dåligt kända bland respondenterna. Det finns samband, om inte så starka, mellan olika åtgärder och vanor både inom och mellan olika miljöer, aktiviteter och risktyper. Även om de svarande till övervägande del är en säkerhetsmedveten grupp noteras ett antal skillnader mellan olika undergrupper med avseende på bland annat kön, ålder, utbildning, familjeförhållanden och yrkesmässig erfarenhet. Statistiskt säkerställda skillnader framkom mellan den mindre gruppen (ca 100 personer) icke-födda i Sverige och gruppen svenskfödda vilka tyder på att den förra gruppen känner mindre trygghet, vidtar färre säkerhetsåtgärder och uppvisar en mindre positiv attityd till säkerhetstänkande. Dessa skillnader har betydelse för utformningen av riktade insatser och bör studeras närmare. Med hjälp av clusteranalys identifierades fyra grupper bland respondenterna med tolkningsbara och skilda mönster av tänkande i risk- och säkerhetsfrågor. Två grupper kunde karakteriseras som starka och trygga men medvitt skilda förhållningssätt till säkerhet och med skilda beteendemönster avseende säkerhetsåtgärder. Två grupper kunde karakteriseras som mer otrygga. I den ena gruppen var tilltron till egen förmåga att påverka sin säkerhet låg, medan den andra karakteriserades främst av stark personlig riskupplevelse. Resultaten av studien pekar på betydelsen av värderingar relaterade till olika åtgärder och till säkerhet för människors risk- och säkerhetsbeteende. Tydligt skilda mönster av tänkande kan identifieras även inom en relativt säkerhetsmedveten grupp. En slutsats är att kunskap om dessa skillnader bör kunna utvecklas och tillämpas i utformningen av mer effektiva informations- och stödinsatser riktade mot olika grupper. Abstract The aim of this study was to examine how people in Sweden think and act in relation to risks and safety measures connected with accidents in their everyday life and environment. Data were collected during January to April 2001 using a postal questionnaire sent to a representative sample of residents in Sweden aged between 18 and 75 years. Questions concerned among other things perceived risk and perceived security, personal safety measures and habits, assessments regarding different safety measures, knowledge and information, reactions to major events and values related to safety and societal development. The sample consisted of 2018 persons and the response rate was 60 %. The results demonstrate that the respondents as a group are safety conscious and have a positive attitude towards safety, safety measures and also to societal development. The use of seat belts and smoke detectors are perceived as the most meaningful and least troublesome measures, while the use of cycling helmets is perceived less positively. Positive, although not particularly strong, correlations were found between different measures and habits both within and between various environments, activities and types of risk. A number of differences in attitudes and behaviours can be noted with regard to for example gender, age, education, family situation and professional experience. Statistically significant differences were found between the small group of persons (about 100) not born in Sweden and native Swedes, indicating that the former group felt less secure, took fewer safety measures and indicated a less positive attitude towards involvement in safety issues. Using cluster analysis technique, four groups could be identified among the respondents with differing and interpretable patterns of thought regarding risk and safety issues. Two of the groups could be characterized as feeling strong and secure, although their attitudes towards safety differed and also their safety behaviours and habits. Persons in the two remaining groups perceived themselves as less secure. One group showed low confidence in personal control regarding safety, while the other was characterized primarily by high levels of personal risk perception. The results of the study indicate the importance of safety-related values and assessments for risk and safety behaviour. Distinctly different patterns of thought could be identified among the respondents. One conclusion is that knowledge of these differences should be developed and applied in order to design more effective information and support efforts directed towards different groups.