I ett demokratiskt samhälle har medborgarna rätt till information, vilket är viktigt för ett aktivt deltagande i samhällsdebatten. När ett samhälle utsätts för allvarliga störningar i form av olyckor, katastrofer och dylikt, då medborgarnas förväntningar på samhällets förmåga att hantera hotet ej kan infrias ställs krav på snabb, saklig och trovärdig information. Det är alltså ingen tillfällighet att Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) ägnar ett stort forskningsintresse åt hur samhällskommunikation och information fungerar. I samband med Tjernobylolyckan och det radioaktiva nedfallet över Sverige 1986 ställdes de svenska myndigheterna och medierna inför en svårbemästrad informationsuppgift. Händelsen var oförutsedd i den svenska planläggningen vid denna tid, samtidigt som informationsbehovet närmast var omättligt bland allmänheten. I april 1987 publicerades tio studier som ur olika aspekter belyste de problem som det svenska informationssystemet ställdes inför som en följd av denna händelse och har under de senaste tio åren presenterat en rad andra studier kring olika samhällsstörningar.