Sammanfattning Karlstads universitet har sedan början av 1990-talet genomfört kostnadsnyttoanalyser för en rad åtgärder som syftar till att rädda liv, egendom eller miljö i samband med olyckor. Analyserna har skett på uppdrag av Räddningsverket. Den här presenterade kostnadsnyttoanalysen är ett led i detta arbete. Aldrig tidigare har dock en kostnadsnyttoanalys för en åtgärd givit så höga värden på samhällsekonomisk lönsamhet som för räddningstjänst vid hjärtstopp. Att få igen 40 gånger pengarna (fördelarna är 40 gånger större än kostnaderna) är mycket sällsynt för åtgärder mot olyckor. I tidigare kostnadsnyttoanalyser hade brandvarnaren den största lönsamheten. Fördelarna med brandvarnaren sett till kostnaderna varierade från 3-8 gånger beroende på typ av varnare och bostad. För handbrandsläckare var siffrorna 2-5 gånger insatta pengar. För t.ex. automatlarm och sprinkler var siffrorna oftast lägre. Att använda räddningstjänsten i samband med hjärtstopp är således så motiverat att man kan säga att det vore oansvarigt av samhället att inte göra det. I flera länder däribland Amerika betonar man räddningstjänstens betydelse i samband med hjärtstopp. Jag besökte för ett antal år sedan Denver med omkringliggande kommuner. Området är under stark expansion. Investeringar och utbyggnad sker fortlöpande av samhällelig infrastruktur. En del av denna infrastruktur är brandstationer som byggs så nära invånarna att de kan få en insats inom 5 minuter. Motivet till dessa 5 minuter är brandens utbredning och hjärtstopp. Liknande tankegångar börjar även numera att bli vanliga inom svensk räddningstjänst då man diskuterar möjligheterna att bilda små enheter som snabbt är på plats. Dessa kan inte minst på landsbygden vara ett viktigt komplement till den ordinarie sjukvården.