Osäkerheter vid riskanalyser i samband med transport av farligt gods
Författare
Nilsson A
Utgivare
Lunds tekniska högskola (LTH)
Utgivningsår
2005
Transporter av farligt gods utgör en betydande samhällsrisk som inte helt kan elimineras. På
grund av samhällsnyttan av transporterna innebär detta att en viss risk måste accepteras.
Genom att utföra riskanalyser kan de risker som transporterna genererar kvantifieras och
därefter hanteras på lämpligt vis. För att kunna avgöra om risken är acceptabel eller inte måste
analysresultatet vara entydigt och tillförlitligt. Detta innebär att osäkerheterna i analysen
måste analyseras och hanteras på ett tillfredställande vis.
Riskanalyser i samband med transport av farligt gods är förknippade med stora osäkerheter.
Dessutom finns det en rad specifika problem som riskanalytiker ställs inför då risker i
samband med transport av farligt gods ska analyseras. I detta examensarbete beskrivs vilka
osäkerheter riskanalyser som utförs i samband med transport av farligt gods är förknippade
med samt vilka problem riskanalytikern har att hantera.
I arbetet ingår en litteraturstudie som utförts för att ta reda på vilka olika typer av osäkerheter
som finns och hur dessa bör hanteras. En intervjustudie har utförts, dels i syfte att undersöka
vilka metoder och modeller som används vid riskanalyser i samband med transport av farligt
gods, och dels för att undersöka hur olika analytiker hanterar osäkerheter. Utsläppsförsök med
ammoniak har utförts för att ta reda på om, och i så fall hur mycket, beräknade
koncentrationer kan skilja sig från observerade värden. I rapporten behandlas även
problematiken med presentation och kommunikation av analysresultat. Utifrån detta arbete
har slutsatser dragits om analysprocessens utformning och om osäkerhetshanteringens
utförande.
En stor del av rapportens resultat består av en jämförelse mellan resultatet från
litteraturstudien och resultatet av intervjustudien. Det som undersöks är skillnaden mellan hur
riskanalytikerna hanterar osäkerheter och hur den studerade litteraturen anger att
osäkerheterna bör hanteras. Denna jämförelse presenteras huvudsakligen i kapitel 6. En
jämförelse mellan uppmätta koncentrationer från utsläppsförsök och beräknade
koncentrationer presenteras i kapitel 7, medan övriga slutsatser presenteras i kapitel 9.
En av de viktigaste slutsatserna som dras är att osäkerhetshanteringen vid riskanalyser i
samband med transport av farligt gods måste effektiviseras. Vid dessa riskanalyser är
osäkerhetskällorna många vilket innebär att osäkerhetshanteringen är nödvändig för att
resultatet ska bli användbart. Att ignorera osäkerheterna i analysen på grund av tidsbrist (som
de intervjuade gör i olika omfattning) är inget hållbart argument. Den kvantitativa
riskanalysens styrka ligger i att ett resultat som är så likt verkligheten som möjligt kan
presenteras. Denna styrka går förlorad om analytikern kompromissar med
osäkerhetshanteringen.
Vid intervjustudien framkom att samtliga intervjuade använder konservativa värden för att
representera vissa ingående värden i analysen. Anledningen till att konservativa värden tillåts
representera osäkra variabler uppges vara att analysresultatet på så vis inte underskattar risken
som analyseras. Detta medför att större skyddsavstånd används än vad den verkliga risken
kräver. Konservativa värden bör därför inte användas i dessa typer av analyser. Istället kan
osäkra värdens resultatpåverkan undersökas med hjälp av exempelvis känslighetsanalys. Om
konservativa värden ändå används måste detta tydligt redovisas i analysen. Det ska framgå att
det troligtvis inte är den föreliggande risken som beräknas utan en förhöjd risknivå som kan
bli aktuell vid extrema förhållanden eller eventuellt vid framtida förändrade förhållanden.
Att med hjälp av kvantitativa riskanalyser (QRA) ta fram generella skyddsavstånd utmed en
eller flera transportleder för farligt gods är inte att rekommendera. I rapporten har analyser
som ligger till grund för framtagande av sådana skyddsavstånd benämnts kommunala
riskanalyser. Flera av de ingående variablerna i en kommunal riskanalys är av sådan karaktär
att osäkerheten endast går att hantera på ett tillfredsställande vis om dess uppskattade värden
kan baseras på något så när kända förhållanden. Skyddsavståndet utmed en transportled som
passerar en skola bör exempelvis inte vara samma som skyddsavståndet utmed samma
transportled där den passerar en lagerbyggnad. På samma vis bör skyddsavståndet inte vara
samma utmed en transportled som passerar två identiska skolor, om det mellan den ena skolan
och transportleden finns något som reducerar konsekvenserna av ett eventuellt läckage av
farligt gods. I kommunala riskanalyser bör istället problematiken hanteras med hjälp av
utredningsavstånd inom vilket/vilka markanvändning ska föregås av en riskanalys.
Konsekvenserna av en olycka på en bestämd plats kan på så vis identifieras och begränsas.
Exempelvis kan tekniska lösningar som exempelvis skyddsvallar eller avstängningsbara
ventilationssystem användas där det är motiverat.
Analysresultat bör delas upp så att den del av konsekvensberäkningen som utgörs av
bedömning av olycksscenariers medicinska effekt på människor skiljs från den övriga delen
av analysresultatet. Anledningen till detta är att bedömningen är förknippad med särskilt stora
osäkerheter. Detta beror bland annat på osäkerhet i framtagandet av gränsvärden, oenighet om
vilka gränsvärden som ska användas, svårigheter att bedöma exponeringstid, med mera.
Genom att dela upp analysresultatet och presentera den medicinska effektbedömningen
separat kan jämförelser med andra analyser göras utan att osäkerheten i denna del behöver
beaktas.
Med stöd av de förslag som presenteras i rapporten kan en effektiv metod för
osäkerhetshantering vid riskanalyser i samband med transport av farligt gods tas fram.
Exempelvis borde en standard över vilka gränsvärden som används och vilka riskkriterier som
anses vara acceptabla kunna tas fram. Eftersom det idag inte finns någon enhetlig modell för
risk- och osäkerhetshantering i samband med transport av farligt gods, kan resultaten från
denna rapport ligga tillgrund för att ta fram en sådan. På detta vis skulle analysmetodiken
kunna standardiseras och analysresultat från olika studier kunna jämföras. Som det är idag
tillåts variation i olika analytikers antaganden påverka analysresultat i allt för hög
utsträckning.
Titel: |
Osäkerheter vid riskanalyser i samband med transport av farligt gods |
Författare: |
|
Utgivare:
|
|
Utgivningsår:
|
2005
|
Omfång:
|
132 s.
|
Serie:
|
LUTVDG/TVBB
|
Klassificering:
|
|
Nyckelord:
|
|
Serie nr:
|
5172
|