Under 1990-talet har det mot bakgrund av ökade krav på effektivitet diskuterats olika sätt att mäta vilken nytta medborgaren har av räddningstjänsten. Ett sätt att indikera nyttan med räddningstjänsten är att mäta hur snabbt räddningstjänsten är på plats om det skulle brinna i vår bostad. I början av 1999- talet genomfördes datasimuleringar av räddningstjänstens insatstider för bränder i bostäder. Simuleringarna gällde hela landet vad gällde befolkning, bostadsbestånd och räddningstjänstens resurser år 1992. Resultaten finns i en rapport med titeln "Insatstider för livräddningsinsats vid brand i bostad", Dick Sträng, SRV/FOA, P21-105/95. Under 1990-talet har mot bakgrund av den ekonomiska situationen skett förändringar av räddningstjänstens resurserochdetbedömdesvaraintressantattsehurdessaförändringarpåverkade medborgaren. Den här rapporten redovisar insatstider till medborgaren för läget år 1997 avseende bostäder och resurser för räddningstjänsten. I en kommande rapport görs en jämförelse av läget 1997 med läget 1992. Räddningstjänstens insatser har i simuleringarna genomförts med tre respektive fem man. Vid simuleringen har antagits att räddningstjänsten kör med en hastighet av 60 km/tim i tätorten och 90 km/tim utanför. Angreppstiden har generellt satts till I minut även om vi vet att detta värde kan ifrågasättas. För jämförelser mellan kommuner och över tiden har detta dock ingen betydelse. Anspänningstidema är de som 1997 gällde för respektive styrka. Vid en styrka på fem man är medelinsatstiden i riket drygt 8 minuter. När kravet på styrkestorlek minskar till tre man sjunker medelinsatstiden med ca 25 sekunder. Hur insatstiden påverkas av olika grad av samverkan mellan kommunernas räddningstjänster har också beräknats. Differensen för riket vad gäller ingen samverkan respektive fullständig samverkan mellan kommunerna är ca 10 sekunder. Medelinsatstider för riket döljer naturligtvis en mängd geografiska skillnader som framgår av resultaten, som därför redovisas kommun- och länsvis samt för olika kommunkategorier. Sett till kommun- kategorier har räddningstjänsten i storstäder de snabbaste insatstiderna till befolkningen, därnäst kommer t ex förorter, större och mellanstora städer. Längsta insatstiderna har glesbygdskommunerna, där endast 80 av befolkningen har nåtts efter 20 minuter.