Nyhetsrapportering från dramatiska skeenden, av den typ som händelseutvecklingen i Serbien/Jugoslavien hösten 2000 utgjorde, ställer alltid krav på snabbhet. Detta krav kan många gånger kollidera med andra krav som till exempel tillförlitlighet. Denna studie visar vad det kan innebära rent konkret. Studien behandlar två aspekter på mediernas bevakning av revolutionen i Belgrad: Hur lyckades man i sin informationsuppgift? I vilken utsträckning förmedlades en god grund för bedömningarna av skeendet? Studien avser att bidra till diskussionen om världsbilder, arbetsrutiner och prioriteringar i utrikesjournalistiken - som är ett resultat av redaktionella överväganden.