Sammanfattning Denna beskrivning redovisar resultatet av det arbete som gjorts för att söka sammanställa olyckshändelser och deras utveckling över tiden och deras effekter i samhället. Målet att redovisa en samlad bild över olycksutveckling i Sverige har inte helt uppnåtts. För vissa frågeställningar är inte tillgänglig statistik tillräckligt utförlig. Detta gäller i synnerhet för olyckshändelser som medfört skada på miljö eller egendom. För händelser som medfört skador på människor bedöms dock underlaget som tillräckligt Olycka och skada, som är centrala begrepp i denna rapport, kan vara svårdefinierade. Med begreppen olycka respektive skada menas: - Olycka ska röra sig om en plötslig händelse som resulterar i något negativt och den ska vara oavsiktlig. I denna rapport inkluderas även vissa typer av avsiktliga händelser, till exempel anlagda bränder, i olycksbegreppet. - Skada är en kroppslig konsekvens av olyckor, våldshandlingar och självmord. Skador är för både män och kvinnor sammantaget den vanligaste dödsorsaken upp till 45 års ålder. Skador är dessutom den ledande orsaken till förlorade levnadsår före 65 års ålder bland män. De flesta olyckor, med dödlig utgång drabbar män och äldre. Äldre är överrepresenterade i nästan samtliga olyckstyper. De flesta dödsolyckor sker i boendemiljön (drygt 40 procent). Detta gäller för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss utsträckning yngre vuxna som många gånger skadar sig inom idrottsområdet. Flertalet typer av dödsolyckor minskar, exempelvis el- och drunkningsolyckor, arbetsolyckor, detta beroende på bland annat ökad säkerhet. Vissa olyckstyper ökar dock, exempelvis fallolyckor. Olyckor kostar samhället betydande belopp varje år. Räknas även kostnaderna för det förebyggande arbetet in hamnar slutbeloppet på cirka 70 miljarder per år. Härtill kommer kostnader för mänskligt lidande, förlorad goodwill, förstörd miljö med mera. På de flesta områden har Sverige en mer positiv olycksutveckling än många andra länder. Inom vissa områden, till exempel inom vägtrafiken och barnsäkerhet intar Sverige en tätposition, medan vi på andra områden inte är lika framgångsrika. En intressant iakttagelse vid studier av andra länders säkerhet är betydelsen av välfärd och stabila samhällssystem. Teknikutvecklingen påverkar olycksbilden i hög grad. Detta återspeglas inte minst när det gäller olycksutvecklingen inom arbetslivet. Konjunkturcyklerna har också stor betydelse för olyckutvecklingen vilket återspeglas bland annat i statistiken för vägtrafikolyckor. Medborgarnas efterfrågan på säkerhet och trygghet ökar kraven på fortsatt riskreduktion trots Sveriges internationellt sett mycket låga olycksnivåer. Medborgarnas förtroende för samhällets säkerhetsarbete är för flertalet områden hög. En iakttagelse är att socialt relaterade risker inte visar samma tydliga tecken på minskning som de tekniskt relaterade. Drog- och alkoholvanorna intar sannolikt en nyckelställning som bakgrundsfaktor till denna utveckling. En annan bakgrundsfaktor är den ökande andelen äldre i samhället. Välståndsutvecklingen är sannolikt den mest fundamentala bestämningsfaktorn för riskutvecklingen, dels genom att skapa resurser för fortsatta säkerhetsinsatser, men framförallt genom att ge förutsättningar för en fortsatt social stabilitet. Starkare sociala spänningar med åtföljande misstro mot samhällets institutioner och normer leder till en ökning av kriminalitet, missbruk, och politisk extremism. Dessa förhållanden genererar i sin tur både olyckor, våld och självmord. Satsningen på ett Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) kommer på sikt medföra att statistiska uppgifter över inträffade olyckshändelser och tillbud förbättras samtidigt som tillgängligheten ökar. Inom barnsäkerhetsområdet har regeringen tillsatt en barnsäkerhetsdelegation, med uppgift att kartlägga vilka skador och olycksfall som drabbar barn och ungdomar, kartlägga vilka som drabbas samt lägga förslag till förbättringar i olika avseenden. Mot bakgrund av den tidigare redovisade olycksutvecklingen för äldre och mot bakgrund av att denna åldersgrupp blir allt större finns det stark anledning för en insats avseende de äldres säkerhet, exempelvis genom inrättande av en äldresäkerhetsdelegation. Ett annat steg borde vara att öka forskningsverksamheten inom detta område. Det finns också anledning att särskilt titta på socialt relaterade olyckor. Olyckor som framförallt drabbar ekonomiskt eller socialt svaga grupper i samhället. Även olika etniska bakgrunder är intressanta att studera från denna utgångspunkt.