Sammanfattning Rapporten ger en bakgrund till varför det kan finnas skäl att överväga en förändring av försvarets dosimetrisystem. Befintliga dosimetrisystem i andra länders militära och civila försvar och lite om utvecklingstrender beskrivs. Det svenska försvaret har infört nya moderna begrepp, som en anpassning till det civila samhällets strålskyddsverksamhet. En betydande del av rapporten försöker förklara de moderna strålskyddsstorheterna och deras enheter, hur de är relaterade till äldre tiders storheter samt hur de infördes. Slutligen görs en värdering av en av storheterna (persondosekvivalent) med hänsyn till de annorlunda förhållanden och bakomliggande skäl som är styrande i försvarstillämpningar, jämfört med en fredstida strålskyddsverksamhet. Rapporten konstaterar att denna storhet är lämplig för försvarets dosimetrar. Rapporten är den första i en planerad serie på tre.