Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2000-talet
Författare
Törling Gustav, Fagö Thomas, Tistad Lena
Utgivare
Räddningsverket (SRV), Kustbevakningen
Utgivningsår
1996
I denna rapport redovisas uppdraget att göra en översyn av nu gällande inriktning av det svenska marina oljeskadeskyddet med förslag inför 2000-talet. Föreslagna mål för det framtida oljeskadeskyddet redovisas, liksom föreslagna åtgärder för att förbättra detta skydd. Det svenska marina oljeskadeskyddet 1985-1995 Det synsätt som ligger till grund för det nuvarande svenska marina oljeskadeskyddet - nuvarande beredskap för oljebekämpning till sjöss och sanering av olja i strandzonen efter oljeutsläpp till sjöss - formulerades 1984 i dokumentet Inriktning av det svenska marina oljeskadeskyddet för 1990-talet. Inriktningsdokumentet utarbetades gemensamt av Kustbevakningen, dåvarande Statens Brandnämnd, Sjöfartsverkets, Naturvårdsverket och Svenska kommunförbundet som en del av det femåriga insatsprogrammet. Teknik för oljebekämpning till sjöss samt bekämpning och sanering av olja i strandzonen (TOBOS 85). Inriktningsdokumentet innehåller en gemensam grundsyn på oljeskador och hur det svenska oljeskadeskyddet bör vara uppbyggt och fungera. I dokumentet fastställs en för det svenska oljeskadeskyddet dimensionerade hotbild, övergripande mål för det svenska oljeskyddet samt prioriterade strategier. De ansvarigas gemensamma syn på det svenska marina oljeskadeskyddet har, tillsammans med de svenska åtaganden i olika internationella planeringen av beredskapen för miljöräddningtjänsten. I TOBOS 85 anges prioriterade strategier för inriktningen av det marina oljeskadeskyddet för 1990-talet. I korthet innebär dessa strategier att tidigare insatser i första hand skall sättas in till sjöss för att förhindra eller begränsa vidare utflöde vid källan, förhindra eller begränsa vidare spridning samt med mekaniska metoder samla in och ta upp oljan. Om det trots dessa insatser inte gått att hindra oljan från att nå strandzonen, skall insatserna där koncentreras på att kontrollera oljans spridning genom mekanisk styrning som underlättar inneslutning och upptagning, genom fysiskt skydd av stränder begränsa oljans skadeverkningar i strandzonen, begränsa oljans vidare spridning, med mekaniska metoder samla in och ta upp oljan inom strandområden med stora samhälls- och miljövärden, ta upp oljan på övriga platser, samt påskynda nedbrytningen av oljan för att hjälpa naturen att återhämta sig. Syfte och omfattning av översynen av nu gällande inriktning av det svenska marina oljeskadeskyddet Räddningsverket har, i enlighet med regeringens programplaneanvisningar för perioden 1992-1997, i uppdrag att i samråd med Kustbevakningen redovisa resultat av översynen av nu gällande inriktning för beredskapen för oljebekämpning och sanering för oljeutsläpp till sjöss samt förslag till framtida inriktning av beredskapen. Arbetet, som härmed redovisas, har bedrivits i en arbetsgrupp bestående av representanter för Räddningsverket, Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Svenska kommunförbundet och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Arbetet med översynen tar sin utgångspunkt i den nu gällande inriktningen av det svenska marina oljeskadeskyddet enligt ovan. Delvis samma avgränsning görs vad det gäller inriktningen på bekämpningen. Arbetet inriktas även nu på bekämpning av olja, respektive på sådana kemikalier som kan bekämpas och omhändertas med i huvudsak samma teknik som löskommen olja. Däremot utvidgas definitionen av källor till oljeutsläpp i marin miljö till att förutom fartyg även gälla oljeplattformar och landbaserade anläggningar (oljeterminaler, raffinaderier m.m.). Det svenska marina oljeskyddet omfattar inte primärt olycksförebyggande åtgärder för att minska riskerna för oljeutsläpp. Mot bakgrund av förebyggande åtgärder emellertid effektivt bidrar till att minska dessa risker, har hänsyn tagits till betydelsen av sådana åtgärder vid formuleringen av riskbilden. De berördas erfarenheter av genomförda bekämpnings- och saneringsoperationer har också utgjort ett viktigt underlag i arbetet med översynen. Avsikten med att formulera inriktningen av det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2000-talet är att ge ett underlag för oljeskadeskyddsarbetet under de närmaste 10-15 åren. Därmed avses att ge: statsmakterna ett faktaunderlag för sina övergripande ställningstaganden om vilka målen och medlen skall vara för det svenska marina oljeskadeskyddet; de berörda en gemensam grund för arbetet med det marina oljeskadeskyddet, i syfte att underlätta deras långsiktiga planering; ett underlag för beslut om forsknings- och utvecklingsinsatser; de berörda ökade möjligheterna till samverkan och återförening av erfarenheter; ett underlag för en fortlöpande uppföljning av hur det svenska marina oljeskadeskyddet fungerar, så att en grund kan skapas för eventuella beslut om förändringar av inriktningen på detta skydd; möjligheter till återföreningar till återföreningar av internationella erfarenheter av oljeskadeskydd. Bedömning av den framtida riskbilden Förslagen till mål och åtgärder läggs mot bakgrund av nuvarande riskbild och den framtida riskbild beträffande oljeutsläpp i svenska farvatten som bedöms som realistisk (kapitel 5). De faktorer som är av betydelse för bedömningen av hur den nuvarande riskbilden förändras kan indelas i två huvudgrupper: Åtgärder som vidtas i syfte att minska riskerna för oljeutsläpp. Faktorer som innebär ökade risker för oljeutsläpp. Till åtgärder för att minska riskerna hör de beslut som fattas i internationella organ för att förbättra fartygens konstruktion, samt de åtgärder som vidtagits eller planeras för att öka sjösäkerheten respektive minska de operationella utsläppen. Gemensamt för dessa åtgärder är dock är dock att det tar lång tid att genomföra och att resultatet är svårbedömt. Mot dessa positiva åtgärder skall ställas sådana faktorer som innebär ökade risker: Den konstaterade och förväntade fortsatta ökningen av sjötransporter i allmänhet till och längs den svenska Västkusten respektive i Östersjöområdet. Det betydligt ökade antalet oljetransporter. Den planerade utbyggnaden av oljeterminalen, raffinaderier och liknande landbaserade anläggningar för hanteringar av oljeprodukter, framför allt i Ryssland, Baltikum och Polen, innebär i sig en ökad risk. En sådan utbyggnad kan dessutom komma att innebära en flerdubbling av oljetransportvolymerna. Den ökande förekomsten av fartyg som inte uppfyller gällande sjösäkerhetskrav (s k substandard ships). Eventuell oljeutvinning i Östersjöområdet och Skagerack. En sammanvägd bedömning av de faktorerna som innebära ökade respektive minskade risker för oljeutsläpp är svår att göra, men det torde kunna fastslås att riskerna för oljeutsläpp är svår att göra, men det torde kunna fastslås att riskerna för oljeutsläpp minst kommer att bestå på nuvarande nivå och att en ökning absolut inte kan uteslutas. Bedömning av vunna erfarenheter Förslagen bygger på praktiska erfarenheter som vunnits under perioden 1985-1995 av berörda myndigheter och organisationer som deltagit i oljebekämpnings- och saneringsoperationer i svenska farvatten och svensk strandzon respektive i uppföljningen av sådana insatser. Dessa erfarenheter redovisas utförligt i rapportens kapitel 6 och sammanfattas nedan, samt i kapitel 4 (Bekämpnings och saneringsmetoder) och kapitel 3 (Olja i den marina miljön). Den inriktning som fastställdes i TOBOS 85 har visat sig vara ändamålsenlig. Den kan därför i allt väsentligt ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av oljeskyddsberedskapen. Inom några områden bör dock beredskapen förstärkas och metoder, rutiner och säkerhet förbättras. Detta gäller också inom vissa delar av utbildningens- och övningsområdet. Räddningstjänstlagen från 1986 har utgjort en god bas för räddningstjänstarbetet, men i några fall har oklarheter kunnat identifieras. Sammanställningen och analysen av de samlade erfarenheterna har varit av stor betydelse som utgångspunkt för utformningen av de mål och förslag som redovisas i föreliggande översikt av inriktningen av de svenska marina oljeskadeskyddet för kommande år. Förslag till mål för det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2 000-talet Det övergripande målet för det svenska marina oljeskadeskyddet inför 2 000-talet bör vara följande: Det marina oljeskadeskyddet skall skydda svensk ekonomisk zon, svenskt sjöterritorium, vissa större sjöar samt strandzonen mot de skador som löskommen olja kan orsaka på miljö och samhällsekonomiska värden. I oljeskadeskyddet skall även inbegripas utvärderingar av oljeskador samt effekterna på kort och lång sikt av de bekämpnings- och saneringsinsatser som gjorts. Det marina oljeskadeskyddet skall också möjliggöra samverkan med andra länder in enlighet med ingångna avtal och internationell praxis. Det marina oljeskadeskyddet omfattar inte primärt förebyggande åtgärder. Sådana kan dock verksamhet bidra till att riskerna minska, varför förebyggande åtgärder bör vidtas parallellt. Detta övergripande mål indelas i mål för förebyggande åtgärder, oljeskadeskyddet till sjöss, oljeskadeskyddet i strandzonen, samt uppföljande verksamhet efter genomförda bekämpningsoperationer. Dessa mål anges i kapitel 7. Förslag till åtgärds program Med utgångspunkt från erfarenheter från oljeskadeskyddsarbete, inriktningen samt målen för de svenska oljeskadeskyddet, har brister inom olika delar av dagens oljeskadeskydd identifierats. Ett antal åtgärder föreslås därför i syfte att ytterligare förstärka beredskapen. Sammanfattningsvis läggs förslag om: viss modifiering av räddningstjänstlagen, samt önskemål om vissa klarlägganden, förbättrad beredskap att bistå vid brandsläckning till sjöss, förbättrad beredskap vad gäller nödbogsering fortsatt utveckling av metoder, främst vad gäller oljebekämpning under speciella förhållanden, vidareutveckling av samverkansåtgärder förbättrad uppföljning av miljöeffekter, fortsatt utveckling av utvecklings- och övningsverksamheten, fortsatt utveckling av utbildning av samarbetet på internationella området, åtgärder i syfte att bedriva illegala oljeutsläpp.