Det vi nu rapporterar är att utvecklingen i det civila försvaret har tagit kliv framåt. När vi lämnar denna bedömning – den första som Myndigheten för civilt försvar – ser vi att fler aktörer än tidigare dimensionerar sin planering och sina åtgärder för höjd beredskap och krig. Konkreta steg tas för att möta det skärpta säkerhetspolitiska läget: civilpliktiga utbildas, krigsorganisationer fastställs, beredskapslager byggs upp och det civila försvaret anpassar sig gradvis till de krav som ställs på Sverige som allierad i Nato. Beredskap ses numera som kärnverksamhet och inte som en sidouppgift för några eldsjälar. Det finns ett större engagemang på högsta ledningsnivå – hos statliga myndigheter, företag, frivilligorganisationer, kommuner och regioner.