Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har satt Sveriges säkerhet i blixtbelysning. Regeringen har slagit fast att det allvarliga säkerhetsläget kommer att bestå under överskådlig tid och att det riskerar att förvärras ytterligare. Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas och ett väpnat angrepp utgör också dimensioneringsgrunden för det totalförsvar som nu byggs upp inom ramen för Natos kollektiva försvar.1 Det är i denna säkerhetspolitiska kontext som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lämnar myndighetens fjärde redovisning av uppdraget att årligen göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret, med utgångspunkt i målet för det civila försvaret.2 Redovisningen är den sista under försvarsbeslutsperioden 2021–2025. Eventuella kommande förmågebedömningar kommer att göras med utgångspunkt i de nya inriktningar för totalförsvaret respektive det civila försvaret som regeringen nyligen har beslutat – inriktningar som i sin tur är starkt präglade av erfarenheter från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det faktum att Sverige numera ingår i en försvarsallians. Detta skapar sammantaget nya bedömningsgrunder att utgå ifrån. Redovisningen ska som tidigare kunna utgöra ett underlag för regeringens årliga resultatredovisning och myndighetsstyrning. Den ska också kunna användas av MSB själv som utgångspunkt för inriktning och planering i rollen som ”toppnod” för det civila försvaret.