Färja gick på grund och läckte ut olja i havet. Oljan nådde flera hamnar och känsliga naturområden längs kusten. Räddningsinsatser inleddes där kommunala hamnområden berördes och i övrigt bistod räddningstjänsten vid förberedelser inför sanering. Utredningen pekar bland annat på svårigheter med lägesbilder samt att få fram spridningsprognoser för oljan. Under en period i början trodde räddningstjänsten att det var läckage av dieselolja som inte gick att sanera. Senare visade det sig vara tjockolja som gick att sanera. Detta medförde en viss fördröjning i åtgärder från räddningstjänstens sida. Rollfördelningen och ansvarsförhållandena var delvis oklara mellan främst Kustbevakningen, kommunerna och räddningstjänstförbundet. Samverkan fungerade bra mellan flera aktörer men inledningsvis var det svårt att få kontakt med vissa aktörer. Stabsarbete, samverkanspersoner, områdesledning, MSB:s stöd med experter och nationella förstärkningsresurser för oljeskadeskydd berörs också. Långa diskussioner uppstod under första veckan om utrustningen från MSB:s oljeskyddsförråd fick lov att användas i saneringsskedet. Utredningen ger även åtgärdsförslag som riktas både nationellt och lokalt.