Projektet KRISAMS har mellan 2017 och 2022 studerat svenska samhällskriser med det övergripande syftet att undersöka hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen, och hur kriskommunikationen påverkar förtroendet på kort och lång sikt. Kriskommunikation är central för krishantering. Men hur ser dynamiken ut mellan allmänhetens förtroende och hur kriskommunikationen fungerar? Är det så att förtroendet påverkar hur kriskommunikationen bedöms och påverkar kriskommunikationen förtroendet på sikt?