Medicinska faktorer av betydelse för smittämnens förmåga att bryta genom kroppens försvarsmekanismer diskuteras, varvid följande punkter bedömts vara av betydelse. Det ospecifika infektionsförsvaret är minst verksamt i de nedre luftvägarna där ett fåtal aerosolburna mikroorganismer kan räcka för att orsaka sjukdom medan infektion via magtarmkanalen kräver betydligt högre mängder smittämne. Det specifika infektionsförsvaret (immunförsvaret) är aktiverat efter vaccination eller kontakt med naturligt förekommande smittämnen och ger ett specifikt, men inte absolut, skydd mot motsvarande infektionssjukdomar. I en normalbefolkning omfattar skyddet dock endast ett fåtal sjukdomar och är för en angripare lätt att karaktärisera (offentliga vaccinationsprogram etc) varvid smittämnen mot vilka skyddet ej är verksamt lätt kan framtagas. Verkan av smittämnen mot vilka immunförsvar saknas kommer att begränsas av möjligheterna till behandling med antibiotika/kemoterapeutiska, samt i ett fåtal fall immunoterapi.