Sammanfattning Flamspridning styrs av nettotransporten av värme mot brännbara ytor och den termiska reaktion från det exponerade materialet som följer. När ett brännbart material utsätts för en hög värmebelastning bryts det ned och avger brännbara gaser i en process som kallas pyrolys. Om värmepåverkan är tillräckligt hög kan en brännbar koncentration uppstå vid ytan och antändning kan ske, antingen genom en pilotlåga eller, om temperaturen i gaserna blir tillräckligt hög, genom självantändning. Processen med successiv värmetransport, termisk nedbrytning och antändning sammanfattar flamspridningens hörnstenar och har sedan mitten av förra seklet varit föremål för ett stort antal brandforskare som under åren producerat ett flertal både teoretiska och experimentella studier. Få, om några, av de modeller som föreslagits har emellertid använts utanför den ursprungliga forskningsmiljön. Flera studier har riktat in sig på fristående flamspridningsmodeller avsedda att användas i ett ingenjörsmässigt sammanhang. Dessa modeller bygger traditionellt på ett antal empiriska samband som anpassas till något eller några enskilda scenarier. Tillämpning inom andra scenarier än det eller de som ursprungligen avsågs är här inte generellt möjlig även om viss parameteroptimering kan vara utförbar. Detta skulle emellertid kräva att resultatet var känt redan innan beräkningen. Även om denna typ av modeller har spelat en stor roll för att öka förståelsen för flamspridning och även om de har ett användningsområde inom vissa jämförande beräkningar är de på grund av bristen på flexibilitet och generaliserbarhet inte särskilt användbara inom ramen för brandteknisk dimensionering. En välkänd fristående flamspridningsmodell av detta slag har studerats och diskuteras i rapporten. Nödvändig indata och hur denna kan erhållas diskuteras och två olika beräkningsexempel presenteras för att visa på de tekniker som används. Studien visar också på modellens känslighet med avseende på indata. Abstract Various approaches to flame-spread and fire-growth modelling are discussed and are evaluated using experimental results from different tests. Use of Computational Fluid Dynamics, CFD, in fire modelling is discussed and the performance of different CFD codes in wall flow modelling is analysed. Different pyrolysis models are discussed with respect to their major assumptions and the input data required.