Denna förstudie initierades för att undersöka möjligheterna att införa ett modellsystem för bedömning av gräsbrandsfara i Sverige. En genomgång av i vilka länder det finns modeller för gräsbrandsfara, och vilka faktorer som beaktas i de olika modellerna, har gjorts. Modeller för gräsbrandsfara har utvecklats i Australien, Finland, Kanada och USA. Modellerna i Australien och USA är inte utvecklade för klimat, vegetation och typ av gräsbränder som återfinns i Sverige, och bedöms därför inte vara tillämpbara för svenska förhållanden. Modellerna i Kanada och Finland är bättre anpassade för förhållanden som liknar de svenska. I Finland används en beräkning av markfuktigheten i ett ytligt markskikt som ett mått på gräsbrandrisken. I Kanada utgår man från FWI-systemet och kompletterar det med information om bl a andelen dött/torrt material i gräsbädden för att göra en bedömning av brandfaran i gräsmark. Gräsbrandssäsongen är tydligt avgränsad i tiden, och i ett framtida system för gräsbrandsvarning är det viktigt att kunna avgränsa den period då gräsbrandsfara kan förekomma. Goda möjligheter finns att definiera gräsbrandssäsongens start genom att använda ett med HBV-modellen beräknat snötäcke. Gräsbrandssäsongens slut kan sannolikt definieras genom en marktemperaturbaserad beskrivning av inväxningen av vårens nya gräs. En enkel metod för beräkning av marktemperaturer används i denna studie för att påvisa möjligheterna att ta fram ett mått på inväxningen. Utvärdering av de olika systemen för gräsbrandsvarning visar att det kanadensiska systemet eller ett system liknande det som används i Finland är det mest tillämpbara för svenska förhållanden. Med hjälp av HBV-modellen finns möjligheten att beräkna fukthalter i ett mycket tunt ytligt skikt som, på samma sätt som i Finland, skulle kunna användas som mått på gräsbrandsfaran. Eftersom fukthalten i fjolårsgräset varierar mycket snabbt behöver detta mått troligen kompletteras med ett beroende av luftfuktigheten. Utvecklingen av ett sådant system kräver tillgång till statistik över inträffade gräsbränder. Det kanadensiska systemet för gräsbrandstillämpningar utgörs av empiriska samband som bygger på data från Australien. En noggrann utvärdering av systemet för svenska förhållanden är därför nödvändig för att undersöka om modellen går att tillämpa i Sverige.