I arbetet med vägvalsstyrning är frågan om var ett fordon lastat med farligt gods ska parkera, ständigt återkommande. Likaså är yrkesförarna hänvisade till polisen för att få uppgift om lämplig uppställning. Hittills har det saknats rekommendationer om var det lämpligt att ställa upp ett fordon. Räddningsverket har i samarbete med Metria, länsstyrelsen i Skaraborgs län och länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän genomfört ett projekt, vars mål var att; Ta fram relevanta rekommendationer som kan användas vid planering och beslut om uppställningsplatser. Ta fram rekommendationer som kan användas för analys och åtgärder vid befintliga uppställningsplatser. Ta fram ett verktyg för GIS-miljö i vilken rekommendationerna kan utnyttjas för lokalisering av lämpliga uppställningsplatser. Ta fram enkla riktlinjer för förare av farligt gods. De rekommendationerna som har tagits fram har sedan provats i Strömstads, Uddevalla och Mariestads kommuner. Uddevalla och Mariestads kommun har provat det verktyg för GISmiljö som Metria tagit fram. Strömstads kommun har endast använt det skriftliga underlaget. Ett antal olika regler styr förarnas möjligheter att parkera sina fordon. ADR är det regelverk där man kan återfinna föreskrifter om uppställning och uppställning för fordon lastade med farligt gods. Andra regelverk som har en direkt koppling till förarens dagliga arbete är bl a Lokala trafikföreskrifter, Arbetstidslagen och Vägtrafikkungörelsen. För beslutsfattare är bl a Miljöskyddslagen, Vattenlagen, Plan- och bygglagen av intresse. De flesta förare följer rekommendationer och respekterar förbud. Saknas bindande regler om vägval, styr bl a vägstandard (speciellt under vintertid) valet av säkraste väg. Förare som behöver parkera sina släp försöker att välja ytor som ligger nära till och som är lätta att komma till och från. För rast och dygnsvila styr bl a arbetstid, tillgänglighet och kvalitet av service förarnas val av plats. Att ändra invanda beteenden tar lång tid. Om det som är bra för miljön sammanfaller med förarnas egna behov och önskemål är beteendena utan problem. Svårtolkade regler etc resulterar i negativa beteendemönster. Skapar man konsekventa och bra regler skapar detta respekt för dessa. Uppställning förekommer vanligtvis vid uppställningsplatser/parkeringsfickor, serviceanläggningar och industriområden. Händelser som kan inträffa vid uppställning är bl a brottslighet riktat mot fordonet (lasten), tekniska fel, eld och kollision. Värt att poängtera är dock sannolikheten för en olycka, naturligtvis, är störst under färd. Tre olika former av uppställning kan särskiljas nämligen: Uppställning för rast och dygnsvila. Det som styr förarna i detta är främst de regler som finns för förarnas arbetstider. Att även förare av farligt gods förlägger sina raster till platser med bra service är självklart. Uppställning av släp. I detta fall måste man skilja på släp som är lastade/har varit lastade med eldningsolja (motsv). Vid transporter av eldningsolja måste föraren koppla ifrån släpet fylla på tankbilen från släpet. Eldningsolja är inte brandfarlig vid normala temperaturer däremot är dess inverkan på natur och miljö stor. Släp som är lastade/har varit lastade med bensin, kan orsaka betydligt större skador på omgivning vid en olyckshändelse. Släp som innehåller andra ämnen ställs mera sällan upp på allmän plats. Där sker uppställningen för det mesta i anslutning till industrin. Uppställningsplats för skadat fordon. I de allra flesta fall repareras fordonen på plats. Om inte detta kan göras töms och rengörs fordonet, på plats eller på depå, för att sedan föras till verkstad. För att ett fordon ska transporteras till en uppställningsplats för skadade fordon, måste det vara transportsäkert. D v s det får inte läcka. Utöver dessa tre typer av uppställning har vi även tagit med polisens kontrollplatser i arbetet. Detta beroende på att fordon av olika skäl kan bli stoppade för vidare färd. Exempel på detta kan vara för lång körtid eller tankar som läcker. Arbetsgrupperna kom fram till ett antal olika rekommendationer som bör vägas in vid en analys över en befintlig/tänkt uppställningsplats. Det finns även rekommendationer när det gäller avstånd till olika objekt. De viktigaste rekommendationerna är (utan någon inbördes prioritering): Skyddsområde för vattentäkt Bostäder och arbetsplatser Skydds och riskobjekt Skredkänsliga områden Genomsläppliga jordarter Strömstads kommun har provat det skriftliga underlaget. Arbetet mynnade ut i en total översyn av vägvalsstyrningen av farligt gods i kommunen. Kommunen gjorde en kartläggning över befintliga uppställningsplatser varefter ett antal objekt bedömdes som lämpliga studerades närmare. Ingen plats var helt perfekt utan alla var i behov av olika kompletterande åtgärder. Tanken bakom att ta fram ett verktyg i GIS-miljö har varit att verktyget ska tjäna som hjälp att ta fram ett översiktligt planeringsunderlag för lokalisering av uppställningsplatser och uppställningsplatser för fordon lastade med farligt gods. Med hjälp av verktyget ska det vara lättare att sammanställa mycket information, det ska vara lättare att se konsekvenser vid olika förutsättningar samt det ska ge ett bra och lättläst resultat för presentation. Krav/rekommendationer som tagits fram ingår i en analys som visar på lämpliga respektive ej lämpliga platser för lokalisering av uppställningsplatser för fordon lastade med farligt gods. Analysresultatet redovisas i form av lämpliga/ej lämpliga områden eller vägsträckor. De krav/rekommendationer som inte passar in i den modell som analysen baseras på kan istället visualiseras tillsammans med analysresultatet för att tillföra information som gör att planeringsunderlaget blir bättre. GIS-verktyget har provats för Mariestads kommun och Uddevalla kommun. Testet har fokuserats på om verktyget ger den hjälp som förutsatts och kring hanteringen av verktyget. Slutsats De framtagna rekommendationerna kan med fördel användas vid projektering och inventering av uppställningsplatser för fordon lastade med farligt gods. För att förarna ska få information om var dessa rekommenderade platser, är det ett måste att information om dessa platser kan ges genom vägskyltning. Denna skyltning ska även kunna förstås av utländska förare. GIS-verktyget är användbart för den här tillämpningen. Resultatet av en analys med GISverktyget är inte ett slutgiltigt resultat utan måste bearbetas vidare. Man får dock en klar indikation på vilka företeelser som finns och vad de ger för utslag. Det är viktigt att man vet vilka data man använder och att analys görs på de viktigaste kriterierna först. Modellen kring GISverktyget är generell och borde kunna användas vid andra lokaliseringsfrågor.