Som en uppföljning på ett tidigare projekt inom Räddningsverket (P21-1 14J95) har en studie genomf`örts inom fem olika kommuner i avsikt att finna en fungerande arbetsmodell för att nedbringa antalet onödiga larm från automatiska brandlarmanläggningar. Som övergripande projektmål sattes en 10%-ig reduktion av antalet onödiga larm totalt (och några högre mål individuellt), en varaktig arbetsmodell samt att öka kunskapen och respekten inom försökskommunerna. En stor del av arbetet kom att handla om inventering av befintliga larmanläggningar inom respektive kommun samt om allmän kunskapsuppbyggnad inom räddningstjänsterna i frågor som rör automatiskt brandlarm. Det siffermässiga utfallet blev inte fullt så bra som det uppsatta målet totalt sett (ca 5% minskning) men däremot på individuell basis i vissa fall t.o.m. långt bättre. Skälen till detta utvärderas i rapporten. Av den förbättrade statistik som projektet kunnat ta fram angående felorsakerna har de största åtgärdsbehoven kunnat lokaliseras: matlagning, hantverkare, ånga och okynneslarm. Arbetsmodellen har fungerat väl. Man kan ha funnit en modell för räddningstjänsten att arbeta för att minska andelen onödiga larm, öka kunskapen och respekten för automatiskt brandlarm. Preciserade åtgärdsförslag diskuteras i särskilda avsnitt. Ett antal konkreta förslag till fortsatt verksamhet inom området presenteras i ett avslutande kapitel.