När en stor miljöolycka till sjöss inträffar får den mycket stora konsekvenser, såväl miljömässiga som ekonomiska och socioekonomiska. Riskbilden för denna typ av olyckor har förvärrats under senare år. Detta är en konsekvens av Rysslands krig mot Ukraina och det förändrade omvärldsläget. Av de fartyg som nu rör sig på Östersjön är fler än tidigare äldre fartyg med oklara ägar- och försäkringsförhållanden. Risken för både oavsiktligt orsakade händelser och sabotage har ökat. I Sverige behöver flera aktörer samarbeta och samordna sin verksamhet för att miljöräddningen till sjöss ska fungera effektivt. Riksrevisionens granskning har därför omfattat den verksamhet inom Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen som rör miljöräddning till sjöss. Den övergripande slutsatsen är att arbetet inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i de praktiska förutsättningarna för att kunna upprätthålla förmåga, och i planering och förberedelser. Samtidigt noterar Riksrevisionen att det efter de senaste årens större olyckor finns en medvetenhet hos de granskade myndigheterna om vilka utmaningar som de behöver fokusera mer på.