Den resulterande noggrannheten vid en flygindikering av markaktivitet har undersökts med utgångspunkt från det använda mätsystemets mätnoggrannhet, tidskonstant och riktningsberoende noggrannheten i flyghöjdsbestämningen, noggrannheten i omräkningsfaktorn till marknivå samt den radioaktiva strålningens riktningsfördelning på olika höjd över marken. Undersökningen ger vid handen att flygindikering måste företagas med så långsamtflygande flygplan som möjligt och på så låg höjd som möjligt, att radarhöjdmätare på lägre höjder ej nämnvärt förbättrar slutresultatet jämfört med visuell observation av flyghöjden, att noggrannheten vid flygindikering ej är tillräcklig för att medge en "exakt" kartläggning av ett beläggningsområde men tillräcklig för att medge fastläggande av områdets ytterkonturer vid avlarmning, vägledning; av markindikering, bestämning av utrymningsriktningar och vägledning vid räddningsinsatser etc.