Rapporten syftar till att belysa hur svensk ekonomi skulle kunna påverkas på nationell nivå vid kris och krig. Rapporten använder makroekonomi som teoretiskt ramverk för att möjliggöra en systematisk analys av frågeställningen. Tre scenarier för kris och krig konstrueras. Dessa innefattar ett gråzonsläge, ett angrepp mot Sverige med fjärrstridsmedel samt ett konventionellt militärt angrepp. Scenarierna utspelas i närtid och representerar relativt utdragna händelseförlopp för att de ekonomiska effekterna ska ha tid att slå igenom. Scenarierna kombineras med ekonomiska teorier samt erfarenheter av hur krig påverkar en ekonomi, för att generera ett förväntat ekonomiskt utfall i respektive scenario. Stor osäkerhet kring de ekonomiska effekterna av kris och krig innebär att scenarierna främst belyser vilka effekter som skulle kunna uppstå. Syftet är inte att tillhandahålla mer detaljerade prognoser. Graden av påverkan på svensk ekonomi skiljer sig mellan scenarierna men generellt förväntas privat konsumtion falla kraftigt samtidigt som offentliga utgifter stiger drivet av de ökade utgifter krigsansträngningarna ger upphov till. Sverige är en liten, öppen ekonomi med en liten valuta och omfattande internationell handel. Detta bedöms resultera i en försvagning av kronans växelkurs, stigande räntor samt att störningar av svensk handel får ett kraftigt negativt genomslag på ekonomin.