Märkning & ID
Översikt
Ämne
Aluminumfluorid
Ämnesbeskrivning
Skylt enligt ADR
-
Märkning och faroangivelser
Signalord, faropiktogram och faroangivelser
Även ämnen som saknar harmoniserad märkning i CLP-förordningen kan vara farliga. Det är då upp till tillverkaren/
Signalord, faropiktogram och faroangivelser enligt CLP. CLP-förordningen innehåller de regler som gäller för klassificering och märkning av produkter som innehåller farliga ämnen. Reglerna om märkning enligt CLP-förordningen gäller vid överlåtelse, alltså när en produkt säljs eller tillhandahålles på annat sätt. Syftet är att arbetstagare och konsumenter ska ges information om kemiska produkters farliga egenskaper.
Signalordet kan vara antingen Varning (för de mindre allvarliga farokategorierna) eller Fara (för de mer allvarliga farokategorierna).
När behövs ytterligare CLP-märkning? När kan den bli lindrigare?
Vi visar enbart den harmoniserade CLP-märkningen (signalord, faropiktogram och faroangivelser). I många fall behöver tillverkaren eller importören komplettera den harmoniserade märkningen med ytterligare faroaspekter. Märkningen ska alltid kompletteras med skyddsangivelser.
Även om märkningskraven varierar med ämnets koncentration, visar vi bara grundmärkningen. För ämnesposter med texten ”Beroende på koncentration kan CLP-märkningskraven bli lindrigare” hänvisar vi till Databasen för klassificerings- och märkningsregistret hos Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA (öppnas i ny flik).
Vissa ämnen är extra farliga som fint damm, antingen för att de är farliga att andas in eller p.g.a. risken för dammexplosion. I den harmoniserade klassificeringen kan det då finnas olika rader som avser olika halt av små partiklar. Vi redovisar dock bara en av dem, och lägger i stället till kommentaren ”Beroende på partikelstorlek kan CLP-märkningskraven variera”.
(Om en tillverkare eller importör skulle veta att ämnet är farligare än vad den harmoniserade märkningen anger, måste ofta den strängare märkningen användas i stället.)
Läs mer om CLP-förordningen på Kemikalieinspektionens webbplats
Farligt gods eller inte?
Landsväg, ADR
Omfattas ej av regelverket
ADR är det gemensamma europeiska regelverket för transport av farligt gods på landsväg.
ADR står för ”Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route” på franska och ”European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road” på engelska.
Svenska utgåvan av ADR heter ADR-S och ges ut av Myndigheten för civilt försvar.
Järnväg, RID
Omfattas ej av regelverket
RID är det gemensamma regelverket för transport av farligt gods på järnväg.
RID står för ”Réglement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses”.
Den svenska utgåvan av RID heter RID-S och ges ut av Myndigheten för civilt försvar.
Sjö, IMDG
Omfattas ej av regelverket
IMDG är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss.
IMDG står för ”International Maritime Dangerous Goods code”.
I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om sjötransport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bl.a. beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etc.
Flyg, IATA-DGR
Omfattas ej av regelverket
Inom flygtrafiken regleras farligt gods-transporterna i de av den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) utgivna ”Technical Instructions” (ICAO-TI). Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).
Med ICAO-TI som bas har flygbolagen inom den internationella luftorganisationen (IATA) utvecklat sina egna regler, ”Dangerous Goods Regulations” (DGR). IATA-DGR ställer ibland strängare krav än ICAO-TI.
I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om lufttransport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bland annat beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etcetera.
Identifikationsnummer
CAS-nummer
7784-18-1
CAS-nummer är ett identifikationsnummer för kemiska ämnen. Syftet med numret är att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många olika namn. I nästan alla av dagens kemikaliedatabaser är det möjligt att göra sökningar baserat på ämnets CAS-nummer.
CAS-nummer tas fram av Chemical Abstracts Service (CAS), som är en avdelning av The American Chemical Society.
Varje CAS-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. Den första består av upp till 7 siffror, den andra av 2 siffror och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX[...]-XX-X.
EG-nummer
232-051-1
EG-nummer är något av EU:s motsvarighet till CAS-nummer, det vill säga ett slags identifikationsnummer för kemiska ämnen.
EG-numren omfattar bland annat nummer från de tidigare registren EINECS och ELINCS, vilket gör att dessa benämningar fortfarande förekommer i vissa sammanhang.
Den engelska benämningen är EC number, men det kan också avse ett enzymklassificeringsnummer (till exempel EC 3.4.11.4), som är något helt annat. Dessa nummer har dock en annan uppbyggnad och förväxlas därför normalt inte med EG-nummer.
Ett EG-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. De första två delarna består av 3 siffror var och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX-XXX-X.
UN-nummer
UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.
Numret kallas också FN-nummer.
Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.
Användningsområden
Tillsats i munhygienprodukter.
Synonymer
Engelska
Aluminium fluoride
Franska
Aluminiumfluorure
Svenska
Aluminiumfluorid
Tyska
Aluminiumfluorid