Märkning & ID
Översikt
Ämne:
4-Toluensulfonylisocyanatlösning
Ämnesbeskrivning:
Giftigt ämne.
Lösning:
Detta ämne är en lösning. En separat ämnespost finns för det rena ämnet.
Skylt enligt ADR:
Ämnets skyltning beror på under vilket UN-nummer det transporteras (jfr UN-nummer nedan).
Märkning och faroangivelser
Transportmärkning:
Ämnets transportmärkning beror på under vilket UN-nummer det transporteras (jfr UN-nummer nedan).
Signalord, faropiktogram och faroangivelser:
Även ämnen som saknar harmoniserad märkning i CLP-förordningen kan vara farliga. Det är då upp till tillverkaren/
Signalord, faropiktogram och faroangivelser enligt CLP. CLP-förordningen innehåller de regler som gäller för klassificering och märkning av produkter som innehåller farliga ämnen. Reglerna om märkning enligt CLP-förordningen gäller vid överlåtelse, alltså när en produkt säljs eller tillhandahålles på annat sätt. Syftet är att arbetstagare och konsumenter ska ges information om kemiska produkters farliga egenskaper.
Signalordet kan vara antingen Varning (för de mindre allvarliga farokategorierna) eller Fara (för de mer allvarliga farokategorierna).
När behövs ytterligare CLP-märkning? När kan den bli lindrigare?
Vi visar enbart den harmoniserade CLP-märkningen (signalord, faropiktogram och faroangivelser). I många fall behöver tillverkaren eller importören komplettera den harmoniserade märkningen med ytterligare faroaspekter. Märkningen ska alltid kompletteras med skyddsangivelser.
Även om märkningskraven varierar med ämnets koncentration, visar vi bara grundmärkningen. För ämnesposter med texten ”Beroende på koncentration kan CLP-märkningskraven bli lindrigare” hänvisar vi till Databasen för klassificerings- och märkningsregistret hos Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA): https://echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/cl-inventory-database.
(Om en tillverkare eller importör skulle veta att ämnet är farligare än vad den harmoniserade märkningen anger, måste ofta den strängare märkningen användas i stället.)
Mer information om CLP finns på Kemikalieinspektionens hemsida.
Farligt gods eller inte?
Landsväg, ADR:
Farligt gods
ADR är det gemensamma europeiska regelverket för transport av farligt gods på landsväg.
ADR står för ”Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route” på franska och ”European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road” på engelska.
Svenska utgåvan av ADR heter ADR-S och ges ut av MSB.
Järnväg, RID:
Farligt gods
RID är det gemensamma regelverket för transport av farligt gods på järnväg.
RID står för ”Réglement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses”.
Den svenska utgåvan av RID heter RID-S och ges ut av MSB.
Sjö, IMDG:
Farligt gods
IMDG är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss.
IMDG står för ”International Maritime Dangerous Goods code”.
I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om sjötransport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bl.a. beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etc.
Flyg, IATA-DGR:
Farligt gods
Inom flygtrafiken regleras farligt gods-transporterna i de av den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) utgivna ”Technical Instructions” (ICAO-TI). Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).
Med ICAO-TI som bas har flygbolagen inom den internationella luftorganisationen (IATA) utvecklat sina egna regler, ”Dangerous Goods Regulations” (DGR). IATA-DGR ställer ibland strängare krav än ICAO-TI.
I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om lufttransport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bland annat beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etcetera.
Identifikationsnummer
CAS-nummer:
CAS-nummer är ett identifikationsnummer för det aktuella ämnet. Syftet med numret är att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många olika namn. I nästan alla av dagens kemikaliedatabaser är det möjligt att göra sökningar baserat på ämnets CAS-nummer.
CAS-nummer tas fram av Chemical Abstracts Service (CAS), som är en avdelning av The American Chemical Society.
Varje CAS-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. Den första består av upp till 7 siffror, den andra av 2 siffror och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX[...]-XX-X.
EG-nummer:
EG-nummer är något av EU:s motsvarighet till CAS-nummer, det vill säga ett slags identifikationsnummer för det aktuella ämnet.
Av historiska skäl kallas numret i vissa sammanhang för EINECS- eller ELINCS-nummer. Den rekommenderade benämningen på engelska är nuförtiden EC number, vilket tyvärr riskerar att förväxlas med de EC-nummer som Enzyme Commission ger ut.
Varje EG-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. De första två delarna består av 3 siffror var och tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX-XXX-X.
UN-nummer:
(2206)
Ämnet har inte något eget UN-nummer, utan transporteras under en samlingsbenämning.
UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.
Numret kallas också FN-nummer.
Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.
Användningsområden
Data saknas.
Synonymer
Svenska
4-Toluensulfonylisocyanatlösning
Tosylisocyanatlösning